Regeringens halvtidsgranskning

03.05.2021 kl. 11:34
Förra veckan lyckades regeringen nå en överenskommelse kring kommande års budgetram i samband med sin halvtidsgranskning.

Pandemin har blåst ett stort hål i de offentliga finanserna, och det kommer ta många år att betala av kostnaderna från krisen. Trots det är läget i statsfinanserna ändå lite bättre än man hade trott för bara ett halvår sedan. Det är en positiv sak och det visar också att de insatser som gjorts under pandemin på det stora hela varit rätt.

 

De kommande åren väntar dock anpassningar i ekonomin för att balansera statsfinanserna, som ifjol gjorde ett underskott på hisnande 18 miljarder euro. Resultaten från regeringens förhandling blir fokus på sysselsättningen. De beslut som fattades borde enligt finansministeriet leda till mellan 40-44 500 nya arbetsplatser. Detta i tillägg till de åtgärder som redan tagits och som beräknas ha gett 31-33 000 nya arbetsplatser, bara pandemin släpper greppet om ekonomin.

 

Detta kommer förstärka de offentliga finanserna med många hundra miljoner euro per år. Ytterligare sysselsättningsåtgärder, som ska stärka finanserna med 110 miljoner euro extra per år, förbereds inför förhandlingarna av nästa års budget, som hålls inkommande sommar.

 

Regeringen beslöt även att hushållsavdraget höjs och utvecklas. Det är jag själv glad för eftersom det stöder tjänstesektorn, också på Åland. Här har Finland legat efter Sverige. Det här kommer helt säkert generera ytterligare arbetsplatser, som inte ens finns med i de beräkningar man tagit med i finansministeriets uppskattningar.

 

Regeringen förbereder även nedskärningar på 370 miljoner euro per år för att bromsa skuldsättningen. Det kommer drabba flera ministerium och en del projekt. Kommunikationsministeriet kommer drabbas hårdast, vilket gör att det inte påverkar Åland så mycket. Inga nedskärningar eller höjda avgifter kommer för sjöfarten, vilket är mycket viktigt och är en sak som jag så klart bevakat noga.

 

Skattehöjningar på 100-150 miljoner euro planeras för nästa år. Man kommer ändå inte röra företagsskatten eller skatten på arbete, vilket var viktigt för svenska riksdagsgruppen. Detta för att säkerställa att det alltid ska löna sig att ta ett arbete och att Finland inte ska tappa konkurrenskraft.

 

Ett elenergistöd för den energiintensiva industrin kommer införas för att förstärka företagens internationella konkurrenskraft och slå vakt om Finlands exportindustri. Dessutom ska arbetskraftsinvandring underlättas. En röd tråd i budgeten är också att samtidigt göra en omställning till ett mer hållbart samhälle..

 

Jag är själv rätt nöjd med detta paket. Detta görs framförallt för att skapa mer jobb och arbetsplatser vilket behövs för att vi ska kunna finansiera vårt välfärdssamhälle på sikt. Om vi skulle ha 80 % sysselsättning i Finland skulle vi kunna höja de offentliga utgifterna och samtidigt sänka skatterna eftersom vi skulle vara fler som är med och betalar in till finanserna. Det är just därför som sysselsättningen är så viktig. Varje procent i höjd sysselsättning förstärker statens finanser med cirka en miljard euro.

 

Det har inte varit helt enkelt att nå överenskommelse och det borde ha gått mycket snabbare. Det fanns dock mycket som spökade i bakgrunden. Därför tycker jag ändå att slutresultatet till sist blev så bra som det nu bara var möjligt med tanke på utgångsläget. De här åtgärderna kommer inte vara tillräckliga för att lösa våra utmaningar, men det är helt klart steg i rätt riktning.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00