Finansutskottets betänkande om EU:s egna medel

11.05.2021 kl. 15:00
Gruppanförande hållet av ledanot Eva Biaudet.

Ärade talman,

Här i salen har man med extra stor grundlighet diskuterat EU:s återhämtningsfond. Det kan man faktiskt säga. Vi har gjort det när statsministern gav sin upplysning i september 2020 efter att Finland tack vare väl genomförda förhandlingar kunde enas med de övriga EU-länderna om villkoren.

Vi har diskuterat paketet i samband med statsrådets redogörelse om Finlands program för hållbar tillväxt. I februari diskuterades återhämtningsfonden med gruppanförande tre skilda gånger. Först i samband med remissdebatten om lagpropositionen, sedan besvarade regeringen en interpellation om saken och för tredje gången i samband med statsrådets redogörelse om EU-politiken.

Ingen ska komma och säga att riksdagen skulle ha försummat denna diskussion.

 

Ärade talman,

Det är i sig bra att vi diskuterar vårt engagemang i Europeiska unionen. Det är också Finland ansvar att som medlemsstat utveckla och förbättra unionen.

Det spår som diskussionen de senaste veckorna har tagit är däremot inte bra. Inom EU har Finland haft ett gott rykte som en liten och konstruktiv medlemsstat – som söker realistiska och stabiliserande lösningar för Europa. Att vi nu inför morgondagens omröstning framstår i europeiska ögon som en politiskt instabil kraft, som är beredd att riskera hela återhämtningsfondens framtid, är olyckligt. Förhoppningsvis handlar det bara om en parentes.

Unionen har ofta kritiserats då medlemsländerna inte förmått driva gemensam sak eller ta tillräckligt tydliga beslut. Mot den bakgrunden är det absurt, att nu då EU lyckats handla med krafttag och anta ett gemensamt beslut för att hindra att Europa skall störtdyka ekonomiskt, så hittar vi i Finland på att kritisera beslutet för formen av beslutet. Väärin sammutettu!  

Vi i SFP och Svenska riksdagsgruppen har sagt det förr och säger det igen: Finlands intresse är att vi förbinder oss till ett starkt EU-medlemskap, att vi deltar aktivt i unionens beslutsprocesser och att vi utvecklar dem. Vi bör stärka samkänslan, funktionsförmågan och kriståligheten inom unionen.

Vi vill se en union där demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande mänskliga rättigheterna betonas.

Finland är i högsta grad en del av EU:s inre marknad. EU:s återhämtning bygger på en hållbar tillväxt och skapande av nya arbetsplatser genom att främja den gröna och digitala omställningen.

EU:s ambitiösa omställning till en klimatneutral ekonomi ska de facto ses som en viktig konkurrensfaktor som öppnar möjligheter till produktutveckling och export. 60 procent av vår export går till EU-området.

Ärade talman,

Inom ramen för EU:s återhämtningspaket har vi också en unik möjlighet att höja finländarnas kunskapsnivå. Här behövs långsiktigt tänkande. Inom ramen för EU:s återhämtningspaket kan vi – om vi lägger våra kort rätt – kanalisera nya medel för forskning, utbildning och innovationsverksamhet så att vi behåller vår konkurrenskraft och så att Finland kan få upp investeringarna.

Som medlem har Finland både rätt och skyldighet att komma med, också ljudlig, kritik när vi ser att EU utvecklas i fel riktning – det gör också andra europeiska länder. Något har ändå i grunden gått snett om Finlands agerande uppfattas som ett avståndstagande, mera än som en vilja att tillsammans lösa problemen.

Återhämtningsfonden är – precis som också finansutskottet betonar – till sin karaktär en engångsföreteelse som riktar sig på att reparera de ekonomiska skador som coronapandemin har förorsakat. Redan bara det, att EU förra sommaren kunde enas om paketet hade direkt en lugnande inverkan på den krisande finansmarknaden.

Det är inte läge för Finland att nu i grunden börja ifrågasätta den europeiska stimulanspolitiken. Finlands riksdag kan i morgon med bred majoritet visa och markera att vi vill som litet land fortsätta att agera i EU:s kärna.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00