Finansutskottets betänkande om EU:s egna medel

11.05.2021 kl. 15:00
Gruppanförande hållet av ledanot Eva Biaudet.

Ärade talman,

Här i salen har man med extra stor grundlighet diskuterat EU:s återhämtningsfond. Det kan man faktiskt säga. Vi har gjort det när statsministern gav sin upplysning i september 2020 efter att Finland tack vare väl genomförda förhandlingar kunde enas med de övriga EU-länderna om villkoren.

Vi har diskuterat paketet i samband med statsrådets redogörelse om Finlands program för hållbar tillväxt. I februari diskuterades återhämtningsfonden med gruppanförande tre skilda gånger. Först i samband med remissdebatten om lagpropositionen, sedan besvarade regeringen en interpellation om saken och för tredje gången i samband med statsrådets redogörelse om EU-politiken.

Ingen ska komma och säga att riksdagen skulle ha försummat denna diskussion.

 

Ärade talman,

Det är i sig bra att vi diskuterar vårt engagemang i Europeiska unionen. Det är också Finland ansvar att som medlemsstat utveckla och förbättra unionen.

Det spår som diskussionen de senaste veckorna har tagit är däremot inte bra. Inom EU har Finland haft ett gott rykte som en liten och konstruktiv medlemsstat – som söker realistiska och stabiliserande lösningar för Europa. Att vi nu inför morgondagens omröstning framstår i europeiska ögon som en politiskt instabil kraft, som är beredd att riskera hela återhämtningsfondens framtid, är olyckligt. Förhoppningsvis handlar det bara om en parentes.

Unionen har ofta kritiserats då medlemsländerna inte förmått driva gemensam sak eller ta tillräckligt tydliga beslut. Mot den bakgrunden är det absurt, att nu då EU lyckats handla med krafttag och anta ett gemensamt beslut för att hindra att Europa skall störtdyka ekonomiskt, så hittar vi i Finland på att kritisera beslutet för formen av beslutet. Väärin sammutettu!  

Vi i SFP och Svenska riksdagsgruppen har sagt det förr och säger det igen: Finlands intresse är att vi förbinder oss till ett starkt EU-medlemskap, att vi deltar aktivt i unionens beslutsprocesser och att vi utvecklar dem. Vi bör stärka samkänslan, funktionsförmågan och kriståligheten inom unionen.

Vi vill se en union där demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande mänskliga rättigheterna betonas.

Finland är i högsta grad en del av EU:s inre marknad. EU:s återhämtning bygger på en hållbar tillväxt och skapande av nya arbetsplatser genom att främja den gröna och digitala omställningen.

EU:s ambitiösa omställning till en klimatneutral ekonomi ska de facto ses som en viktig konkurrensfaktor som öppnar möjligheter till produktutveckling och export. 60 procent av vår export går till EU-området.

Ärade talman,

Inom ramen för EU:s återhämtningspaket har vi också en unik möjlighet att höja finländarnas kunskapsnivå. Här behövs långsiktigt tänkande. Inom ramen för EU:s återhämtningspaket kan vi – om vi lägger våra kort rätt – kanalisera nya medel för forskning, utbildning och innovationsverksamhet så att vi behåller vår konkurrenskraft och så att Finland kan få upp investeringarna.

Som medlem har Finland både rätt och skyldighet att komma med, också ljudlig, kritik när vi ser att EU utvecklas i fel riktning – det gör också andra europeiska länder. Något har ändå i grunden gått snett om Finlands agerande uppfattas som ett avståndstagande, mera än som en vilja att tillsammans lösa problemen.

Återhämtningsfonden är – precis som också finansutskottet betonar – till sin karaktär en engångsföreteelse som riktar sig på att reparera de ekonomiska skador som coronapandemin har förorsakat. Redan bara det, att EU förra sommaren kunde enas om paketet hade direkt en lugnande inverkan på den krisande finansmarknaden.

Det är inte läge för Finland att nu i grunden börja ifrågasätta den europeiska stimulanspolitiken. Finlands riksdag kan i morgon med bred majoritet visa och markera att vi vill som litet land fortsätta att agera i EU:s kärna.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00