Corona - Den perfekta ekonomiska stormen för Åland

24.04.2021 kl. 07:25
Åbo hamn illustrerar för tillfället på ett sätt Ålands ekonomiska kris.

Där angör inte bara Siljas och Vikings Åbofartyg som varje dag trafikerar Stockholm via Åland. Där ligger nu också Helsingforsfartygen Silja Serenade och Viking Gabriella, tagna ur trafik på grund av pandemin. Både Gabriella och Serenade har finländsk flagg och Mariehamn som hemmahamn. Ombord på fartygen jobbar många ålänningar. Då fartygen nu är upplagda är många besättningsmedlemmar permitterade. Samma sak gäller anställda på rederiernas kontor i land. Färjelinjen Helsingfors-Åland-Stockholm har inte trafikerat på över ett år.

 

Det åländska samhället är inte lika beroende av sjöfart som det var för 30 år sedan. Bland annat bank- och finanssektorn, ett framgångsrikt IT-kluster, medicinsk produktion samt chips gör att Åland haft andra ben att stå på. De facto har coronakrisen gjort att det ätits chips som aldrig förr. Varje dag går över 10 långtradare med chipspåsar till fastlandet från fabriken på Åland.

 

Sjöfart och turism är ändå så betydande att pandemin varit den perfekta ekonomiska stormen för Åland. Därför steg Ålands arbetslöshet från 3,7 % till 13 % på bara ett par månader ifjol. Hög arbetslöshet har historiskt betytt utflyttning från Åland och är något vi därför är mycket rädda för. Denna gång har människor inte flyttat eftersom osäkerheten varit ännu större på många andra platser. Dessutom har de arbetslösa och permitterades arbetsplatser inte strukturellt försvunnit, utan kommer återuppstå. Då kan Åland på sikt förhoppningsvis också gå stärkt ur krisen.

 

Medan ekonomin fått den värsta ekonomiska smällen i modern tid, har Åland rent folkhälsomässigt klarat pandemin mycket bra. Trots att Åland haft vissa smittkedjor har man snabbt lyckats isolera klustren. Då varje enskilt fall på Åland ger ett incidenstal på 3,3 har det snabbt kunnat gå upp, men lika snabbt ner igen. Ingen på Åland har dött av coronaviruset och sjukvårdsfallen har varit få, vilket vi är väldigt tacksamma för. Inget känt fall har kommit från restaurangmiljö och det har varit tryggt att resa på färjorna för nödvändiga resor. På samma sätt som i övriga Finland har Åland tagit pandemin på mycket stort allvar.

 

Vi saknar ändå den normala vardagen med livligare färjetrafik och normala kommunikationer både västerut och österut. Därför väntar vi som på solens uppgång att vaccinerna ska ge effekt så att saker kan bli mer normala igen. En vanlig sommar före pandemin fick Åland många turister från fasta Finland, men ännu fler brukade komma från Sverige. Då gränsen i praktiken var stängd förra sommaren, vilket den fortfarande är, kunde dock varken svenskar, nordbor eller centraleuropéer komma som vanligt.

                                                                                                                                       

Rekordmånga turister från fasta Finland kunde tryggt turista på Åland förra sommaren och det hjälpte turismen, men inte tillräckligt för att kompensera det stora bortfallet av andra nationaliteter. Pandemiläget i omvärlden kommer påverka när gränserna öppnas och det beslutet fattas av regeringen i Helsingfors. Det förbättrade coronaläget i Finland gör ändå att man kommer kunna resa inom landet. Åland gör sig därför redo att ta emot lika många turister, eller helst ännu fler, än förra sommaren från fasta Finland efter att vintern använts till att utveckla såväl vandringsleder som andra nya utomhusupplevelser det funnits efterfrågan på. Välkommen till Åland!

Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30