Corona - Den perfekta ekonomiska stormen för Åland

24.04.2021 kl. 07:25
Åbo hamn illustrerar för tillfället på ett sätt Ålands ekonomiska kris.

Där angör inte bara Siljas och Vikings Åbofartyg som varje dag trafikerar Stockholm via Åland. Där ligger nu också Helsingforsfartygen Silja Serenade och Viking Gabriella, tagna ur trafik på grund av pandemin. Både Gabriella och Serenade har finländsk flagg och Mariehamn som hemmahamn. Ombord på fartygen jobbar många ålänningar. Då fartygen nu är upplagda är många besättningsmedlemmar permitterade. Samma sak gäller anställda på rederiernas kontor i land. Färjelinjen Helsingfors-Åland-Stockholm har inte trafikerat på över ett år.

 

Det åländska samhället är inte lika beroende av sjöfart som det var för 30 år sedan. Bland annat bank- och finanssektorn, ett framgångsrikt IT-kluster, medicinsk produktion samt chips gör att Åland haft andra ben att stå på. De facto har coronakrisen gjort att det ätits chips som aldrig förr. Varje dag går över 10 långtradare med chipspåsar till fastlandet från fabriken på Åland.

 

Sjöfart och turism är ändå så betydande att pandemin varit den perfekta ekonomiska stormen för Åland. Därför steg Ålands arbetslöshet från 3,7 % till 13 % på bara ett par månader ifjol. Hög arbetslöshet har historiskt betytt utflyttning från Åland och är något vi därför är mycket rädda för. Denna gång har människor inte flyttat eftersom osäkerheten varit ännu större på många andra platser. Dessutom har de arbetslösa och permitterades arbetsplatser inte strukturellt försvunnit, utan kommer återuppstå. Då kan Åland på sikt förhoppningsvis också gå stärkt ur krisen.

 

Medan ekonomin fått den värsta ekonomiska smällen i modern tid, har Åland rent folkhälsomässigt klarat pandemin mycket bra. Trots att Åland haft vissa smittkedjor har man snabbt lyckats isolera klustren. Då varje enskilt fall på Åland ger ett incidenstal på 3,3 har det snabbt kunnat gå upp, men lika snabbt ner igen. Ingen på Åland har dött av coronaviruset och sjukvårdsfallen har varit få, vilket vi är väldigt tacksamma för. Inget känt fall har kommit från restaurangmiljö och det har varit tryggt att resa på färjorna för nödvändiga resor. På samma sätt som i övriga Finland har Åland tagit pandemin på mycket stort allvar.

 

Vi saknar ändå den normala vardagen med livligare färjetrafik och normala kommunikationer både västerut och österut. Därför väntar vi som på solens uppgång att vaccinerna ska ge effekt så att saker kan bli mer normala igen. En vanlig sommar före pandemin fick Åland många turister från fasta Finland, men ännu fler brukade komma från Sverige. Då gränsen i praktiken var stängd förra sommaren, vilket den fortfarande är, kunde dock varken svenskar, nordbor eller centraleuropéer komma som vanligt.

                                                                                                                                       

Rekordmånga turister från fasta Finland kunde tryggt turista på Åland förra sommaren och det hjälpte turismen, men inte tillräckligt för att kompensera det stora bortfallet av andra nationaliteter. Pandemiläget i omvärlden kommer påverka när gränserna öppnas och det beslutet fattas av regeringen i Helsingfors. Det förbättrade coronaläget i Finland gör ändå att man kommer kunna resa inom landet. Åland gör sig därför redo att ta emot lika många turister, eller helst ännu fler, än förra sommaren från fasta Finland efter att vintern använts till att utveckla såväl vandringsleder som andra nya utomhusupplevelser det funnits efterfrågan på. Välkommen till Åland!

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00