Pandemins sidoeffekter gör att det knakar i regeringen

27.04.2021 kl. 12:23
En betydande del av politik handlar om förtroende. Förtroende byggs genom att man träffar och lär känna varandra. Då skapas tillit och större förståelse för varandras bakgrund och utgångspunkter. Den bästa kunskapen om Åland skapas alltid då människor kommer på besök.

I riksdagen representerar alla ledamöter olika delar av Finland och olika politiska partier. Det finns dock massor av andra saker som förenar, men som man inte får reda på om man inte träffar varandra på riktigt. En sannfinländsk kollega och jag brukar alltid innan grundlagsutskottets möten fråga hur det är med varandras familjer. Sannfinländarna är politiskt långt från mig, men vi är alla människor och min kollega blev pappa till sitt första barn några veckor före jag själv blev pappa. Vi visar bilder på våra barn till varandra och pratar om deras utveckling. Så här brukar riksdagen fungera. Trots att man kommer från olika bakgrund har man stor respekt för varandra. Man skapar vänskapsband och märker att man har något gemensamt med nästan alla. Det är en stor styrka för riksdagen och för landet som helhet.

 

Den här mandatperioden har dock varit helt annorlunda på grund av pandemin. Det finns fortfarande nya ledamöter som jag inte vet var kommer ifrån trots att riksdagsperioden redan är halvvägs. Skulle min kollega som blev pappa samtidigt som jag inte varit i samma utskott med mig skulle vi inte träffas och kunna visa bilder till varandra. Pandemin har gjort att man inte träffar kollegor från de utskott man själv inte sitter i. I riksdagens kafeteria, där vi köper vår lunch, har man under pandemin bara fått sitta en person per bord. Alla är noga med att hålla distansen trots munskydd. Borta är stunderna då man kunde trängas tio ledamöter vid ett bord under en kaffepaus och några minuter prata om allt från kommande säsong i fotbollsligan till läget i Ryssland.

 

Alla möten som inte är beslutsmöten har i riksdagen blivit digitala. Men bakom datorskärmen med nästan 20 deltagare blir det inget chit-chat före det börjar. Vi får arbetet gjort, vi ser till att lagstiftningen fungerar men hinner aldrig fråga hur det är med varandra. Alla andra möten och seminarier både i och utanför riksdagen har blivit digitala. Riksdagen har haft besöksförbud i över ett år, liksom reseförbud. Varje år brukar riksdagens utskott resa någonstans i Finland för att lära sig om verkligheten i olika delar av landet. Flera utskott planerade komma till Åland, men allt har skjutits på framtiden.

 

Alla dessa åtgärder har gjorts för att minska spridningen av coronaviruset och minska risken för riksdagens funktionsduglighet. I grundlagsutskottet har vi varit extra noga eftersom en situation där en betydande del av utskottets ledamöter blivit sjuka hade äventyrat hela landets möjlighet att fatta beslut. Så här har det så klart varit på många platser i samhället och på många arbetsplatser. Några andra alternativ har inte funnits men problem leder det till. För om man inte träffar varandra byggs inte tillit, kunskap och förtroende som behövs för att skapa kompromisser och kunna enas kring stora linjer. Det här har påverkat regeringen och en del av riksdagsgrupperna internt. Det är en av anledningarna till att förra veckans halvtidsgranskning i regeringen drog ut över helgen och varit så jobbig att människor utanför frågat om regeringen alls kommer överleva. För riksdagens och regeringens del märks vilka problem som uppstår då människor inte kan träffa varandra på ett normalt sätt. Det sliter.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15