Pandemins sidoeffekter gör att det knakar i regeringen

27.04.2021 kl. 12:23
En betydande del av politik handlar om förtroende. Förtroende byggs genom att man träffar och lär känna varandra. Då skapas tillit och större förståelse för varandras bakgrund och utgångspunkter. Den bästa kunskapen om Åland skapas alltid då människor kommer på besök.

I riksdagen representerar alla ledamöter olika delar av Finland och olika politiska partier. Det finns dock massor av andra saker som förenar, men som man inte får reda på om man inte träffar varandra på riktigt. En sannfinländsk kollega och jag brukar alltid innan grundlagsutskottets möten fråga hur det är med varandras familjer. Sannfinländarna är politiskt långt från mig, men vi är alla människor och min kollega blev pappa till sitt första barn några veckor före jag själv blev pappa. Vi visar bilder på våra barn till varandra och pratar om deras utveckling. Så här brukar riksdagen fungera. Trots att man kommer från olika bakgrund har man stor respekt för varandra. Man skapar vänskapsband och märker att man har något gemensamt med nästan alla. Det är en stor styrka för riksdagen och för landet som helhet.

 

Den här mandatperioden har dock varit helt annorlunda på grund av pandemin. Det finns fortfarande nya ledamöter som jag inte vet var kommer ifrån trots att riksdagsperioden redan är halvvägs. Skulle min kollega som blev pappa samtidigt som jag inte varit i samma utskott med mig skulle vi inte träffas och kunna visa bilder till varandra. Pandemin har gjort att man inte träffar kollegor från de utskott man själv inte sitter i. I riksdagens kafeteria, där vi köper vår lunch, har man under pandemin bara fått sitta en person per bord. Alla är noga med att hålla distansen trots munskydd. Borta är stunderna då man kunde trängas tio ledamöter vid ett bord under en kaffepaus och några minuter prata om allt från kommande säsong i fotbollsligan till läget i Ryssland.

 

Alla möten som inte är beslutsmöten har i riksdagen blivit digitala. Men bakom datorskärmen med nästan 20 deltagare blir det inget chit-chat före det börjar. Vi får arbetet gjort, vi ser till att lagstiftningen fungerar men hinner aldrig fråga hur det är med varandra. Alla andra möten och seminarier både i och utanför riksdagen har blivit digitala. Riksdagen har haft besöksförbud i över ett år, liksom reseförbud. Varje år brukar riksdagens utskott resa någonstans i Finland för att lära sig om verkligheten i olika delar av landet. Flera utskott planerade komma till Åland, men allt har skjutits på framtiden.

 

Alla dessa åtgärder har gjorts för att minska spridningen av coronaviruset och minska risken för riksdagens funktionsduglighet. I grundlagsutskottet har vi varit extra noga eftersom en situation där en betydande del av utskottets ledamöter blivit sjuka hade äventyrat hela landets möjlighet att fatta beslut. Så här har det så klart varit på många platser i samhället och på många arbetsplatser. Några andra alternativ har inte funnits men problem leder det till. För om man inte träffar varandra byggs inte tillit, kunskap och förtroende som behövs för att skapa kompromisser och kunna enas kring stora linjer. Det här har påverkat regeringen och en del av riksdagsgrupperna internt. Det är en av anledningarna till att förra veckans halvtidsgranskning i regeringen drog ut över helgen och varit så jobbig att människor utanför frågat om regeringen alls kommer överleva. För riksdagens och regeringens del märks vilka problem som uppstår då människor inte kan träffa varandra på ett normalt sätt. Det sliter.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00