Pandemins sidoeffekter gör att det knakar i regeringen

27.04.2021 kl. 12:23
En betydande del av politik handlar om förtroende. Förtroende byggs genom att man träffar och lär känna varandra. Då skapas tillit och större förståelse för varandras bakgrund och utgångspunkter. Den bästa kunskapen om Åland skapas alltid då människor kommer på besök.

I riksdagen representerar alla ledamöter olika delar av Finland och olika politiska partier. Det finns dock massor av andra saker som förenar, men som man inte får reda på om man inte träffar varandra på riktigt. En sannfinländsk kollega och jag brukar alltid innan grundlagsutskottets möten fråga hur det är med varandras familjer. Sannfinländarna är politiskt långt från mig, men vi är alla människor och min kollega blev pappa till sitt första barn några veckor före jag själv blev pappa. Vi visar bilder på våra barn till varandra och pratar om deras utveckling. Så här brukar riksdagen fungera. Trots att man kommer från olika bakgrund har man stor respekt för varandra. Man skapar vänskapsband och märker att man har något gemensamt med nästan alla. Det är en stor styrka för riksdagen och för landet som helhet.

 

Den här mandatperioden har dock varit helt annorlunda på grund av pandemin. Det finns fortfarande nya ledamöter som jag inte vet var kommer ifrån trots att riksdagsperioden redan är halvvägs. Skulle min kollega som blev pappa samtidigt som jag inte varit i samma utskott med mig skulle vi inte träffas och kunna visa bilder till varandra. Pandemin har gjort att man inte träffar kollegor från de utskott man själv inte sitter i. I riksdagens kafeteria, där vi köper vår lunch, har man under pandemin bara fått sitta en person per bord. Alla är noga med att hålla distansen trots munskydd. Borta är stunderna då man kunde trängas tio ledamöter vid ett bord under en kaffepaus och några minuter prata om allt från kommande säsong i fotbollsligan till läget i Ryssland.

 

Alla möten som inte är beslutsmöten har i riksdagen blivit digitala. Men bakom datorskärmen med nästan 20 deltagare blir det inget chit-chat före det börjar. Vi får arbetet gjort, vi ser till att lagstiftningen fungerar men hinner aldrig fråga hur det är med varandra. Alla andra möten och seminarier både i och utanför riksdagen har blivit digitala. Riksdagen har haft besöksförbud i över ett år, liksom reseförbud. Varje år brukar riksdagens utskott resa någonstans i Finland för att lära sig om verkligheten i olika delar av landet. Flera utskott planerade komma till Åland, men allt har skjutits på framtiden.

 

Alla dessa åtgärder har gjorts för att minska spridningen av coronaviruset och minska risken för riksdagens funktionsduglighet. I grundlagsutskottet har vi varit extra noga eftersom en situation där en betydande del av utskottets ledamöter blivit sjuka hade äventyrat hela landets möjlighet att fatta beslut. Så här har det så klart varit på många platser i samhället och på många arbetsplatser. Några andra alternativ har inte funnits men problem leder det till. För om man inte träffar varandra byggs inte tillit, kunskap och förtroende som behövs för att skapa kompromisser och kunna enas kring stora linjer. Det här har påverkat regeringen och en del av riksdagsgrupperna internt. Det är en av anledningarna till att förra veckans halvtidsgranskning i regeringen drog ut över helgen och varit så jobbig att människor utanför frågat om regeringen alls kommer överleva. För riksdagens och regeringens del märks vilka problem som uppstår då människor inte kan träffa varandra på ett normalt sätt. Det sliter.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00