Pandemins sidoeffekter gör att det knakar i regeringen

27.04.2021 kl. 12:23
En betydande del av politik handlar om förtroende. Förtroende byggs genom att man träffar och lär känna varandra. Då skapas tillit och större förståelse för varandras bakgrund och utgångspunkter. Den bästa kunskapen om Åland skapas alltid då människor kommer på besök.

I riksdagen representerar alla ledamöter olika delar av Finland och olika politiska partier. Det finns dock massor av andra saker som förenar, men som man inte får reda på om man inte träffar varandra på riktigt. En sannfinländsk kollega och jag brukar alltid innan grundlagsutskottets möten fråga hur det är med varandras familjer. Sannfinländarna är politiskt långt från mig, men vi är alla människor och min kollega blev pappa till sitt första barn några veckor före jag själv blev pappa. Vi visar bilder på våra barn till varandra och pratar om deras utveckling. Så här brukar riksdagen fungera. Trots att man kommer från olika bakgrund har man stor respekt för varandra. Man skapar vänskapsband och märker att man har något gemensamt med nästan alla. Det är en stor styrka för riksdagen och för landet som helhet.

 

Den här mandatperioden har dock varit helt annorlunda på grund av pandemin. Det finns fortfarande nya ledamöter som jag inte vet var kommer ifrån trots att riksdagsperioden redan är halvvägs. Skulle min kollega som blev pappa samtidigt som jag inte varit i samma utskott med mig skulle vi inte träffas och kunna visa bilder till varandra. Pandemin har gjort att man inte träffar kollegor från de utskott man själv inte sitter i. I riksdagens kafeteria, där vi köper vår lunch, har man under pandemin bara fått sitta en person per bord. Alla är noga med att hålla distansen trots munskydd. Borta är stunderna då man kunde trängas tio ledamöter vid ett bord under en kaffepaus och några minuter prata om allt från kommande säsong i fotbollsligan till läget i Ryssland.

 

Alla möten som inte är beslutsmöten har i riksdagen blivit digitala. Men bakom datorskärmen med nästan 20 deltagare blir det inget chit-chat före det börjar. Vi får arbetet gjort, vi ser till att lagstiftningen fungerar men hinner aldrig fråga hur det är med varandra. Alla andra möten och seminarier både i och utanför riksdagen har blivit digitala. Riksdagen har haft besöksförbud i över ett år, liksom reseförbud. Varje år brukar riksdagens utskott resa någonstans i Finland för att lära sig om verkligheten i olika delar av landet. Flera utskott planerade komma till Åland, men allt har skjutits på framtiden.

 

Alla dessa åtgärder har gjorts för att minska spridningen av coronaviruset och minska risken för riksdagens funktionsduglighet. I grundlagsutskottet har vi varit extra noga eftersom en situation där en betydande del av utskottets ledamöter blivit sjuka hade äventyrat hela landets möjlighet att fatta beslut. Så här har det så klart varit på många platser i samhället och på många arbetsplatser. Några andra alternativ har inte funnits men problem leder det till. För om man inte träffar varandra byggs inte tillit, kunskap och förtroende som behövs för att skapa kompromisser och kunna enas kring stora linjer. Det här har påverkat regeringen och en del av riksdagsgrupperna internt. Det är en av anledningarna till att förra veckans halvtidsgranskning i regeringen drog ut över helgen och varit så jobbig att människor utanför frågat om regeringen alls kommer överleva. För riksdagens och regeringens del märks vilka problem som uppstår då människor inte kan träffa varandra på ett normalt sätt. Det sliter.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00