Konkurrenskraften avgör industrins framtid

21.04.2021 kl. 15:59

-Förbättrandet av den finländska industrins konkurrenskraft måste vara en prioritet i efterdyningarna av  den senaste tidens nedläggningsbeslut som gjorts inom skogsindustrin, säger Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet.


Satsningar för att avhjälpa de akuta lokala problemen på grund av omställningen är viktiga, men med tanke på framtiden är det viktigaste att industrins konkurrenskraft är i skick för att vi ska kunna konkurrera internationellt. 

- Det är endast så vi kan försvara de existerande arbetsplatserna och skapa nya arbetsplatser, konstaterar Blomqvist med anledning av den senaste tidens nedläggningsbeslut som gjorts inom skogsindustrin.

- Det är näringslivet som skapar de nödvändiga arbetsplatserna. Statsmaktens roll är att skapa ett gott investeringsklimat och se till att nya innovationer och investeringar kan etableras och utvecklas i stället för de som upphör. Då ett stort företag överväger var de skall hålla kvar sin produktionskapacitet och var de skall göra nya investeringar är det många faktorer som inverkar. Finland har flera fördelar som ett tryggt och öppet samhälle, en god utbildningsnivå och en rätt väl fungerande infrastruktur. Regeringen arbetar med flera olika frågor som siktar mot att ytterligare förbättra läget. Satsningar har gjorts på trafikleder och i beslut om energipolitik eller skattepolitik är det alltid viktigt att beakta den internationella spelplanen, fortsätter Blomqvist.

- Satsningar på forskning- och utveckling har en stor betydelse för vår långsiktiga konkurrenskraft, men inverkar också på kort sikt eftersom det visar vår vilja att vara i framkanten gällande innovations- och utvecklingsarbete. Regeringens beslut från tidigare om att sänka industrins elskatter var ett viktigt beslut, men det är viktigt att vi fortsätter signalera att Finland är ett bra land att investera i, exempelvis genom vilka signaler vi ger industrin i form av förutsebara skattebeslut , säger minister Blomqvist.

- De viktigaste frågorna vi har på bordet i den pågående halvtidsrian gäller att fortsatt arbeta för en hållbar ekonomisk politik, konkurrenskraft och företagsvänlighet så att vi kan attrahera nya och ersättande investeringar och på det sättet förbättra sysselsättningen, avslutar Blomqvist.

 
Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00