Konkurrenskraften avgör industrins framtid

21.04.2021 kl. 15:59

-Förbättrandet av den finländska industrins konkurrenskraft måste vara en prioritet i efterdyningarna av  den senaste tidens nedläggningsbeslut som gjorts inom skogsindustrin, säger Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet.


Satsningar för att avhjälpa de akuta lokala problemen på grund av omställningen är viktiga, men med tanke på framtiden är det viktigaste att industrins konkurrenskraft är i skick för att vi ska kunna konkurrera internationellt. 

- Det är endast så vi kan försvara de existerande arbetsplatserna och skapa nya arbetsplatser, konstaterar Blomqvist med anledning av den senaste tidens nedläggningsbeslut som gjorts inom skogsindustrin.

- Det är näringslivet som skapar de nödvändiga arbetsplatserna. Statsmaktens roll är att skapa ett gott investeringsklimat och se till att nya innovationer och investeringar kan etableras och utvecklas i stället för de som upphör. Då ett stort företag överväger var de skall hålla kvar sin produktionskapacitet och var de skall göra nya investeringar är det många faktorer som inverkar. Finland har flera fördelar som ett tryggt och öppet samhälle, en god utbildningsnivå och en rätt väl fungerande infrastruktur. Regeringen arbetar med flera olika frågor som siktar mot att ytterligare förbättra läget. Satsningar har gjorts på trafikleder och i beslut om energipolitik eller skattepolitik är det alltid viktigt att beakta den internationella spelplanen, fortsätter Blomqvist.

- Satsningar på forskning- och utveckling har en stor betydelse för vår långsiktiga konkurrenskraft, men inverkar också på kort sikt eftersom det visar vår vilja att vara i framkanten gällande innovations- och utvecklingsarbete. Regeringens beslut från tidigare om att sänka industrins elskatter var ett viktigt beslut, men det är viktigt att vi fortsätter signalera att Finland är ett bra land att investera i, exempelvis genom vilka signaler vi ger industrin i form av förutsebara skattebeslut , säger minister Blomqvist.

- De viktigaste frågorna vi har på bordet i den pågående halvtidsrian gäller att fortsatt arbeta för en hållbar ekonomisk politik, konkurrenskraft och företagsvänlighet så att vi kan attrahera nya och ersättande investeringar och på det sättet förbättra sysselsättningen, avslutar Blomqvist.

 
Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00