Coronaåret ändrar på utbildningssektorn

08.04.2021 kl. 18:32
Den utbildningspolitiska redogörelsen, som publicerades idag, kunde inte ha kommit lägligare – av många olika orsaker.

Det anser Mikko Ollikainen, SFP:s medlem i riksdagens kulturutskott. Senast gjordes en motsvarande nationell redogörelse för 15 år sedan.
 
- Många ändringar har gjorts under de senaste 15 åren inom utbildningssektorn, från småbarnspedagogiken till universitetet. Nu finns allt samlat i ett och samma dokument. Det ger en bra bild av nuläget inom hela sektorn och här finns även tankar inför framtiden. Fokus ska i framtiden ligga mera på eleven eller den studerande framom på strukturerna, säger SFP:s riksdagsledamot Mikko Ollikainen. 
 
Den utbildningspolitiska redogörelsen är en av regeringens tre stora utbildningspolitiska helheter, vilket framgår i regeringsprogrammet. De två andra helheterna är satsningarna på kontinuerligt lärande och den utvidgade läroplikten.
 
- Coronaåret har drivit oss till ändringar inom utbildningssektorn, framförallt då det gäller det digitala men även behovet av kontinuerligt lärande har ökat bland den arbetsföra befolkningen. Vi kan lära oss mycket av detta för att också i framtiden vara ett framstående utbildningsland. Till digitaliseringen hör inte enbart att ha verktyg och uppkopplingar utan också utvecklande av pedagogiken inom digitalt lärande.
 
I framtiden krävs ett större samarbete mellan olika parter, dels mellan undervisningen och arbetslivet, men även mellan olika utbildningsstadier. Ett större samarbete krävs även mellan offentliga sektorn samt utbildnings- och vårdsektorn.
 
- Allt flera barn och unga mår dåligt och detta har eskalerat under coronaåret. Det har medfört till en starkare polarisering i kunskapsnivån vilket är en stor utmaning. Ett välmående barn lär sig bäst och därför är det viktigt att stödfunktionerna är i skick.
 
Ollikainen betonar att det är viktigt med långsiktighet i beslutsfattande.

- Vi lever i en tid då mycket förändras snabbt och därför vore det skäl att den utbildningspolitiska redogörelsen uppdateras kontinuerligt. Större satsningar på forskning och utveckling samt internationellt samarbete är otroligt viktig för att vi ska vara en föregångare inom utbildningssektorn också i framtiden. Det är värdefullt att vi har en bredare diskussion kring detta ämne.

Parallellt med den utbildningspolitiska redogörelsen har Gun Oker-Blom gjort en helhetsutredning om den svenska utbildningen i vårt land. Flera delar från den utredningen ingår i den utbildningspolitiska redogörelsen, bland annat genom att stärka den svenska verksamheten på Undervisnings- och kulturministeriet.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30