Coronaåret ändrar på utbildningssektorn

08.04.2021 kl. 18:32
Den utbildningspolitiska redogörelsen, som publicerades idag, kunde inte ha kommit lägligare – av många olika orsaker.

Det anser Mikko Ollikainen, SFP:s medlem i riksdagens kulturutskott. Senast gjordes en motsvarande nationell redogörelse för 15 år sedan.
 
- Många ändringar har gjorts under de senaste 15 åren inom utbildningssektorn, från småbarnspedagogiken till universitetet. Nu finns allt samlat i ett och samma dokument. Det ger en bra bild av nuläget inom hela sektorn och här finns även tankar inför framtiden. Fokus ska i framtiden ligga mera på eleven eller den studerande framom på strukturerna, säger SFP:s riksdagsledamot Mikko Ollikainen. 
 
Den utbildningspolitiska redogörelsen är en av regeringens tre stora utbildningspolitiska helheter, vilket framgår i regeringsprogrammet. De två andra helheterna är satsningarna på kontinuerligt lärande och den utvidgade läroplikten.
 
- Coronaåret har drivit oss till ändringar inom utbildningssektorn, framförallt då det gäller det digitala men även behovet av kontinuerligt lärande har ökat bland den arbetsföra befolkningen. Vi kan lära oss mycket av detta för att också i framtiden vara ett framstående utbildningsland. Till digitaliseringen hör inte enbart att ha verktyg och uppkopplingar utan också utvecklande av pedagogiken inom digitalt lärande.
 
I framtiden krävs ett större samarbete mellan olika parter, dels mellan undervisningen och arbetslivet, men även mellan olika utbildningsstadier. Ett större samarbete krävs även mellan offentliga sektorn samt utbildnings- och vårdsektorn.
 
- Allt flera barn och unga mår dåligt och detta har eskalerat under coronaåret. Det har medfört till en starkare polarisering i kunskapsnivån vilket är en stor utmaning. Ett välmående barn lär sig bäst och därför är det viktigt att stödfunktionerna är i skick.
 
Ollikainen betonar att det är viktigt med långsiktighet i beslutsfattande.

- Vi lever i en tid då mycket förändras snabbt och därför vore det skäl att den utbildningspolitiska redogörelsen uppdateras kontinuerligt. Större satsningar på forskning och utveckling samt internationellt samarbete är otroligt viktig för att vi ska vara en föregångare inom utbildningssektorn också i framtiden. Det är värdefullt att vi har en bredare diskussion kring detta ämne.

Parallellt med den utbildningspolitiska redogörelsen har Gun Oker-Blom gjort en helhetsutredning om den svenska utbildningen i vårt land. Flera delar från den utredningen ingår i den utbildningspolitiska redogörelsen, bland annat genom att stärka den svenska verksamheten på Undervisnings- och kulturministeriet.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00