Nystart och exitplan!

01.04.2021 kl. 07:47
För mig har påsken alltid varit en tid att få umgås med familjen. En tid med påskägg, god mat, påskris och barn utklädda till påskharar och påskhäxor, och möjligen en stämningsfull påskkonsert.

Påsken är också för mig en tid att andas ut och fundera på vad slutet av våren kunde bära med sig. Det är en möjlighet att omringad av nära och kära få umgås och fundera på framtida målsättningar och planer. Samtidigt uppmuntrar naturen oss till nyskapande då den dag för dag vackert presenterar ny grönska och stark vilja att slå ut i blom igen. Den här påsken blir igen lite annorlunda. Fortfarande lever vi mitt i coronapandemin, vilket betyder att alla familjemedlemmar inte kan komma hem. Det blir en hybrid-påskmiddag där vi umgås också på distans.

Vi är alla vid det här laget uttröttade på coronaviruset och allt det medfört. Jag hoppas att vi snart kan bli av med detta gissel som vi nu haft med oss över ett år. Jag vet att det är vår allas gemensamma önskan. I över ett år har vi också i regeringen fattat svåra beslut för att på bästa möjliga sätt värna om människors liv och hälsa.  Hittills har vi lyckats förhållandevis bra, men nu behöver vi också skifta fokus och börja blicka framåt.

Vaccineringarna har kommit bra igång och en stor del av den äldre befolkningen och riskgrupperna har snart fått sin första vaccindos. Vi kan i dagarna fira att en miljon finländare faktiskt fått den första dosen. Det innebär att vi så småningom får börja förbereda en övergång till det normala, fastän läget ännu är utmanande på många håll i landet. Vi behöver alltså våga börja tala om en exitstrategi, utan att för den skull tro att vi ännu inte skulle behöva fortsätta hålla smittkurvan nere. Det kommer att kräva vilja och aktiva val både nationellt, regionalt, i kommunerna och hos oss som individer. Vi måste alla fundera på hur vi kan bidra till att vi får hjulen att snurra igen. Sysselsättningen har lidit under pandemin, vilket i sin tur utmanar den offentliga ekonomin.

Sydösterbotten är på många sätt ett fint exempel på hur det på ett framgångsrikt sätt uppmuntras till företagande och ges förutsättningar för företag att verka. Det här är något resten av landet kunde lära sig av så att vi får nya arbetsplatser att födas och folk sysselsatta. Det är alldeles centralt att vi i hela Finland nu klarar av att stimulera ekonomin och uppnå en hållbar tillväxt. En god integrationspolitik i våra kommuner är också viktig.

En del av vägen framåt måste också handla om att vi värnar om de som lidit stora förluster under coronapandemin. För en del handlar det om personliga utmaningar man fått utstå, medan det för andra kan vara professionella svårigheter. Båda är lika viktiga att beakta. För branscher vars verksamhet drabbats hårt, som exempelvis kultur- och evenemangsbranschen, bereder regeringen ännu ytterligare stödpaket. Restaurangerna ska naturligtvis också kompenseras.

Mina tankar går också speciellt till alla de som under coronapandemin känt ensamhet, de barn och unga som haft det svårt i skolan till följd av distansundervisningen och de som mist någon kär. Det är viktigt att vi tar hand om varandra och här behövs stödåtgärder.


Nyskapandet och återhämtningen från coronapandemins följder måste få mer fokus nu efter påsken. Det är dags att börja utarbeta en ambitiös exitplan som ger förutsättningar för sysselsättning, företagande och tillväxt samt förstås också beaktar människors välmående.


Jag önskar alla läsare en riktigt glad påsk!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00