Sannfinländarnas angrepp på justitieministern är obegripligt

29.03.2021 kl. 11:16
Sannfinländarna beslöt att under riksdagens plenum i tisdags väcka misstroende mot justitieminister Anna-Maja Henriksson. Misstroendet handlar om att justitieministern, som leder justitieministeriet, på regeringens vägnar lämnat ett förslag om att ändra vallagen och skjuta upp kommunalvalet i riket med åtta veckor till den 13 juni.

Förslaget är dock inte justitieministerns eget eller ens regeringens trots att ett lagförslag så klart alltid måste beredas i ett ansvarigt ministeriums namn med medföljande tjänstemannaansvar. Förslaget att flytta fram valet fattades gemensamt av riksdagspartierna på ett möte. Åtta av nio partier ville flytta valet på grund av att man såg risker med att förrätta valet då pandemiläget nu är osäkert på flera platser i landet där de nya mutationerna ändrat riskbedömningen på kort tid. Det enda partiet som motsatte flytten av valet var sannfinländarna.

 

Partiet sökte nu någon de kunde skylla på. Att skylla på justitieministern, som i en parlamentarisk process i praktiken bara fungerar som budbärare, är helt obegripligt och djupt orättvist. Justitieministern, oavsett vem det är, har alltid hållit ett armslångt avstånd till diskussioner om val eftersom det inte är regeringen som ska diktera villkoren. I stället har justitieministeriets valchef Arto Jääskeläinen, den högsta statliga tjänstemannen på området, en central roll tillsammans med alla riksdagspartiers partisekreterare. I stora beslut tar man alltid hjälp av oberoende grundlagsexperter. Så också denna gång.

 

Att flytta ett val är en mycket allvarlig sak och just därför måste det finnas tydliga skäl för att göra det. Institutet för hälsa och välfärd, THL, målade upp olika scenarier inför valdagen. Det värsta scenariot visade på en så stor mängd smittade att risken för att många inte skulle kunna utnyttja sin rösträtt på ett tryggt sätt var överhängande. Om människor är sjuka i coronaviruset på valdagen skulle de inte kunna utnyttja sin rösträtt. Om människor sitter i karantän skulle det gå att ordna möjlighet att rösta, men inte om antalet var för stort. Om människor är rädda för att bli smittade kanske man inte använder sin rösträtt. Dessutom måste valfunktionärer känna att det är tryggt. Alla dessa saker för med sig risker för både legitimiteten och hela valets giltighet.

 

Ifall en viss andel av en kommuns röstberättigade inte har möjlighet att använda sin rösträtt finns risken att valet i de kommunerna skulle ogiltigförklaras och behöva förrättas på nytt. Därför är det rimligt att flytta fram valet en relativt kort tid för att säkerställa hälsosäkerheten. Det gör man nu ytterligare genom att förlänga tiden för förhandsröstning, kunna arrangera utomhus- eller drive-in-röstning samt hoppas på att viruset trängs tillbaka överlag av det varmare vädret. Dessutom kommer många hundratusentals fler finländare vara vaccinerade då.

 

Grundlagsutskottet var riksdagens ansvariga utskott i ärendet. Vi hörde landets främsta sakkunniga. Alla stödde framflyttande av valet. Utskottet godkände flytten enhälligt, också de tre sannfinländska medlemmarna i utskottet. Därför är det obegripligt att partiet ändå föreslog misstroende mot justitieministern. Det är inget annat än politisk teater. Justitieministern fick ett betryggande stöd i förtroendeomröstningen i fredags. Hon fick så klart mitt fulla stöd.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30