Pressmeddelande

Viktigt att resurser tryggas så att behandlingsrekommendationerna “God medicinsk praxis” finns på både finska och svenska.Det handlar om patientsäkerhet.

18.03.2021 kl. 19:30

Läkarföreningen Duodecim slår idag larm om att de inte kan fortsätta publicera sina rekommendationer för god medicinsk praxis på svenska om den statliga finansieringen upphör i slutet av året.

- Det här beskedet kom som en överraskning för mig eftersom vi ganska nyligen, efter flera års arbete, lyckades få ett beslut om pengar för att göra de översättningar som hade blivit ogjorda i många år på grund av resursbrist. Det är viktigt att inte heller det arbetet nu går till spillo. Resurser måste därför hittas för det fortsätta arbetet. Det är också en fråga om patientsäkerhet och om likabehandling, säger Ålands riksdagsledamot och svenska riksdagsgruppens vice ordförande Mats Löfström.

Enligt Valvira ska finska läkare i sitt arbete använda sig av behandlingsrekommendationerna God medicinsk praxis, vilka är nationella behandlingsrekommendationer som utarbetats av Finska läkarföreningen Duodecim och som finansieras av social- och hälsovårdsministeriet genom THL. Efter klagomål till Justitieombudsmannen konstaterade JO i sitt beslut år 2015 att rekommendationerna bör översättas till svenska med hänvisning till 15 § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvård, som fastställer dessas yrkesetiska skyldigheter. Justitieombudsmannen konstaterade då också att ministeriet bör vidta de åtgärder som behövs för att rekommendationerna ska kunna översättas.

Trots JO:s beslut hände inget under förra regeringsperioden. Först under nuvarande regeringsperiod tryggades finansieringen efter att SFP och svenska riksdagsgruppen föreslog att en skrivning skulle tas in regeringsprogrammet, vilket också gjordes. Därefter budgeterades pengar.

- Regeringsprogrammet säger att God medicinsk praxis ska översättas till svenska. Eftersom rekommendationerna ständigt uppdateras kommer de redan översatta rekommendationerna att förlora sin betydelse under de närmaste åren om arbetet inte fortsätter. Därför måste finansieringsfrågan lösas och jag kommer vara i kontakt med ansvariga minister i den här frågan. Det här borde vara en självklarhet, i synnerhet också i ljuset av vad Justitieombudsmannen tidigare sagt, säger Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15