Valet hålls i juni

20.03.2021 kl. 07:10
Det är drygt ett år sedan vi för första gången under fredstid tog beredskapslagen i bruk.

Jag tror att om någon hade sagt då att vi ett år senare har en situation där vi lever med undantagsförhållanden, diskuterar eventuella begränsningar i människors rörelsefrihet och skjuter upp kommunalvalet hade man väl närmast blivit betraktad som en negativ olyckskorp.

Coronaviruset har visat sig vara mer seglivat än vi kunnat ana. Nu är det särskilt de muterade virusvarianterna som sprider sig snabbt, snabbare än det virus vi hade senaste vår, sommar och höst. Det var också den brittiska mutationen som i praktiken fick åtta av nio riksdagspartier att inse, efter THL:s lägesanalys, att det klokaste vi kunde göra nu är att flytta kommunalvalet från den 18 april till den 13 juni.

Under hela coronakrisen har regeringen och vi beslutsfattare lyssnat väldigt noga på våra hälsovårdsexperter. THL har genomgående haft en central roll. Vi har varje vecka fått en färsk uppdatering om coronaläget i världen, Europa, Norden och här hemma hos oss.

Sedan hösten har justitieministeriet och THL jobbat hårt för att söka lösningar så att vi så hälsosäkert som möjligt ska kunna gå till val. Det ska kännas tryggt att gå och rösta. Alla vallokaler ska ha tillräckliga avstånd, handsprit, plexiglas och ansiktsskydd ska finnas tillgängliga. Kommunerna har också ombetts söka lösningar för att människor ska kunna rösta utomhus eller via t.ex. drive-in. Det har jobbats hårt för en fungerande hemmaröstning. De valfunktionärer som sköter hemmaröstningen ska få vaccin. Förhandsröstningen kommer att förlängas till två veckor. Kommunerna kompenseras för de extra kostnader som ett hälsosäkert val medför.

Det som justitieministeriet förstås inte kan rå för är själva coronaläget. Det har försämrats snabbt pga. det brittiska muterade viruset. Så snabbt att alla utom sannfinländarna hade beredskap att byta åsikt om kommunalvalets tidpunkt, då THL för två veckor sedan lyfte allvaret i situationen. THL:s budskap till partisekreterarna och justitieministeriet var entydigt: det är mera sannolikt att epidemin befinner sig i ett lugnare skede i månadsskifte maj-juni. I YLE:s morgonettan bekräftade också THL:s direktör Tervahauta att det kunde vara mera hälsosäkert att ordna valet i juni.

Det var ett svårt beslut att ta. Tröskeln att flytta ett val ska vara hög. Till demokratin hör enligt grundlagen att var och en av oss har rätt att ta del i och påverka samhällets utveckling. Vi har rätt att välja våra folkvalda representanter i demokratiska val. Det handlar om demokratins kärna. Men på grund av det försämrade coronaläget fanns det nu en hög risk att valet kunde misslyckas och valdeltagandet bli lågt. Justitieministeriets tjänstemannasyn var också klar efter THL:s besked. Det fanns inte längre förutsättningar att ordna ett hälsosäkert val i april. Då incidensen stiger, ökar också smittorisken. Hur skulle man samtidigt kommunicera åt befolkningen att ni ska undvika kontakter men ändå gå och rösta? Beslutet handlade om en helhetsbedömning där vi lyssnat till vår bästa hälsovårdsexpertis samt valmyndighet.

Kort och gott hade vi bara dåliga alternativ. Det gällde att välja det minst dåliga. I juni bedömer THL att coronaläget är bättre. Ingen kan förstås veta detta med säkerhet. Men då har riskgrupperna och 70-plussarna i stor omfattning hunnit vaccineras. Coronaviruset verkar också förekomma mer sällan på sommaren.

Vissa har riktat kritik mot att vi inte har nätröstning och att det inte går att brevrösta i hemlandet. Tyvärr är dessa lösningar inte enkla eller lätta att genomföra. Nätröstning är förknippat med omfattande risker för utomstående manipulation och cyberattacker. Brevröstning förknippas med risker för valhemligheten. Hur kan man vara säker på att den som röstat gjort det av egen fri vilja?

Det är ändå klart att vi har orsak att lyfta diskussionen om framtidens sätt att rösta. Vi behöver ett system som också skulle klara av mycket exceptionella förhållanden. Det skulle vara på sin plats att parlamentariskt söka lösningar för genomförande av val i situationer där människors kontakter måste begränsas.

Lagförslaget om att flytta kommunalvalet är nu i riksdagen under behandling. Remissdebatt förde vi under tisdagen och åtta av nio riksdagspartier var av samma åsikt. Det mest ansvarsfulla beslutet är att flytta valet. Liknande beslut har man också gjort i både Frankrike och Italien, där vårens lokala och regionala val kommer att flyttas på grund av det försämrade epidemiläget.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00