Valet hålls i juni

20.03.2021 kl. 07:10
Det är drygt ett år sedan vi för första gången under fredstid tog beredskapslagen i bruk.

Jag tror att om någon hade sagt då att vi ett år senare har en situation där vi lever med undantagsförhållanden, diskuterar eventuella begränsningar i människors rörelsefrihet och skjuter upp kommunalvalet hade man väl närmast blivit betraktad som en negativ olyckskorp.

Coronaviruset har visat sig vara mer seglivat än vi kunnat ana. Nu är det särskilt de muterade virusvarianterna som sprider sig snabbt, snabbare än det virus vi hade senaste vår, sommar och höst. Det var också den brittiska mutationen som i praktiken fick åtta av nio riksdagspartier att inse, efter THL:s lägesanalys, att det klokaste vi kunde göra nu är att flytta kommunalvalet från den 18 april till den 13 juni.

Under hela coronakrisen har regeringen och vi beslutsfattare lyssnat väldigt noga på våra hälsovårdsexperter. THL har genomgående haft en central roll. Vi har varje vecka fått en färsk uppdatering om coronaläget i världen, Europa, Norden och här hemma hos oss.

Sedan hösten har justitieministeriet och THL jobbat hårt för att söka lösningar så att vi så hälsosäkert som möjligt ska kunna gå till val. Det ska kännas tryggt att gå och rösta. Alla vallokaler ska ha tillräckliga avstånd, handsprit, plexiglas och ansiktsskydd ska finnas tillgängliga. Kommunerna har också ombetts söka lösningar för att människor ska kunna rösta utomhus eller via t.ex. drive-in. Det har jobbats hårt för en fungerande hemmaröstning. De valfunktionärer som sköter hemmaröstningen ska få vaccin. Förhandsröstningen kommer att förlängas till två veckor. Kommunerna kompenseras för de extra kostnader som ett hälsosäkert val medför.

Det som justitieministeriet förstås inte kan rå för är själva coronaläget. Det har försämrats snabbt pga. det brittiska muterade viruset. Så snabbt att alla utom sannfinländarna hade beredskap att byta åsikt om kommunalvalets tidpunkt, då THL för två veckor sedan lyfte allvaret i situationen. THL:s budskap till partisekreterarna och justitieministeriet var entydigt: det är mera sannolikt att epidemin befinner sig i ett lugnare skede i månadsskifte maj-juni. I YLE:s morgonettan bekräftade också THL:s direktör Tervahauta att det kunde vara mera hälsosäkert att ordna valet i juni.

Det var ett svårt beslut att ta. Tröskeln att flytta ett val ska vara hög. Till demokratin hör enligt grundlagen att var och en av oss har rätt att ta del i och påverka samhällets utveckling. Vi har rätt att välja våra folkvalda representanter i demokratiska val. Det handlar om demokratins kärna. Men på grund av det försämrade coronaläget fanns det nu en hög risk att valet kunde misslyckas och valdeltagandet bli lågt. Justitieministeriets tjänstemannasyn var också klar efter THL:s besked. Det fanns inte längre förutsättningar att ordna ett hälsosäkert val i april. Då incidensen stiger, ökar också smittorisken. Hur skulle man samtidigt kommunicera åt befolkningen att ni ska undvika kontakter men ändå gå och rösta? Beslutet handlade om en helhetsbedömning där vi lyssnat till vår bästa hälsovårdsexpertis samt valmyndighet.

Kort och gott hade vi bara dåliga alternativ. Det gällde att välja det minst dåliga. I juni bedömer THL att coronaläget är bättre. Ingen kan förstås veta detta med säkerhet. Men då har riskgrupperna och 70-plussarna i stor omfattning hunnit vaccineras. Coronaviruset verkar också förekomma mer sällan på sommaren.

Vissa har riktat kritik mot att vi inte har nätröstning och att det inte går att brevrösta i hemlandet. Tyvärr är dessa lösningar inte enkla eller lätta att genomföra. Nätröstning är förknippat med omfattande risker för utomstående manipulation och cyberattacker. Brevröstning förknippas med risker för valhemligheten. Hur kan man vara säker på att den som röstat gjort det av egen fri vilja?

Det är ändå klart att vi har orsak att lyfta diskussionen om framtidens sätt att rösta. Vi behöver ett system som också skulle klara av mycket exceptionella förhållanden. Det skulle vara på sin plats att parlamentariskt söka lösningar för genomförande av val i situationer där människors kontakter måste begränsas.

Lagförslaget om att flytta kommunalvalet är nu i riksdagen under behandling. Remissdebatt förde vi under tisdagen och åtta av nio riksdagspartier var av samma åsikt. Det mest ansvarsfulla beslutet är att flytta valet. Liknande beslut har man också gjort i både Frankrike och Italien, där vårens lokala och regionala val kommer att flyttas på grund av det försämrade epidemiläget.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00