Att flytta ett val

17.03.2021 kl. 05:58
För nästan exakt ett år sedan tog vi för första gången i bruk beredskapslagen i fredstid.

Om någon sagt då att vi om ett år kommer att leva med undantagsförhållanden, diskutera eventuella begränsningar i människors rörelsefrihet och skjuta upp kommunalvalet hade man väl närmast betraktats som mer eller mindre oseriös.

Coronaviruset har visat sig vara mer seglivat än vi kunde ana och nu sprider sig den sk. brittiska varianten snabbt. Det var också det som i praktiken fick åtta av nio riksdagspartier att inse att det klokaste vi nu kan göra är att flytta kommunalvalet från 18.4 till 13.6.

Sedan hösten har justitieministeriet och THL jobbat hårt för att det ska kännas tryggt att gå och rösta. Kommunerna har getts anvisningar om att det ska finnas tillräckligt med vallokaler, plexiglas, ansiktsmasker och handdesinficeringsmedel mm. De har ombetts söka lösningar för att människor ska kunna rösta utomhus och för t.ex. ”drive-in” röstningsmöjligheter. Man har sökt lösningar för en fungerande hemmaröstning, eftersom vi kan anta att det är flere som kommer att önska rösta hemma. De som ska sköta hemröstningen kommer också att få vaccin.

 

Det som justitieministeriet emellertid inte har kunnat rå på är själva coronaläget som har försämrats snabbt. Så snabbt att alla utom sannfinländarna hade beredskap att byta åsikt – kan man väl säga – över en natt, då THL fredag 5.3 förde fram att det är tryggare att ordna valet i maj-juni.

Det var ett svårt beslut för oss alla att ta. Tröskeln att flytta ett val i en demokrati ska vara hög. Val håller vi för att människor ska kunna komma till tals, visa sin åsikt och påverka hur samhället ska utvecklas. Det handlar om demokratins kärna. I en situation där risken var hög att människor inte pga. virussituationen skulle gå och rösta, fanns det uppenbara risker att valet skulle misslyckas och valdeltagandet bli lågt. Justitieministeriets tjänstemannasyn var också klar. Det fanns inte längre förutsättningar att ordna ett hälsosäkert val i april. Då incidensen stiger, ökar också smittorisken. Hur skulle man samtidigt kommunicera åt befolkningen att ni ska undvika kontakter men gå och rösta?

 

Kort och gott hade vi bara dåliga alternativ. Det gällde att välja det minst dåliga. I juni har troligen smittläget förbättrats och flere finländare har fått sitt vaccin, inklusive alla 70 år fyllda och de som hör till riskgrupp. Om flere kan och vill delta i valet i juni är redan det trots allt en vinst för demokratin!

 

Vissa har riktat kritik mot att vi inte har nätröstning i Finland eller att vi inte har möjlighet till brevröstning i hemlandet. Skulle det vara enkelt och lätt att genomföra, ja då hade det gjorts. Men nu är det varken enkelt eller lätt. Nätröstning är förknippat med omfattande risker för utomstående manipulation och cyberattacker. Brevröstning i större skala förknippas med risker för valhemligheten. Vem kan kontrollera att den som röstat gjort det av egen fri vilja? Klart är ändå att vi har orsak att lyfta diskussionen om framtidens sätt att rösta. Vi behöver ett system som också skulle klara av mycket exceptionella förhållanden. Beredskapslagen behöver uppdateras då vi kommit igenom denna kris. I samband med det arbetet är det också på sin plats att söka lösningar för genomförande av val i situationer där människors kontakter måste begränsas.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15