Vaccinutrikespolitik

15.03.2021 kl. 09:38
Finland och Åland får vacciner via inköpsprogrammet som EU administrerar.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten har hittills godkänt fyra vacciner. Alla länder, inklusive Finland, skulle vilja ha mer snabbare. Prognosen är ändå att vi snart ska börja få betydligt mer. Vecka 10 kom 160 000 doser till Finland. Vecka 11 kommer 90 000 och vecka 12, 175 000. Så vid slutet av mars har vi fått sammanlagt 1,4 miljoner doser till Finland.

 

Det talas mycket om kinesiska och ryska vaccin. Det är viktigt att minnas att inte heller de vaccinerna finns i överflöd. Tvärtom. Trots massiv publicitet har Ryssland på fyra månader bara exporterat sammanlagt 1,25 miljoner doser av Sputnik V-vaccin. Exempelvis Slovakien fick 200 000 doser i en mycket uppmärksammad leverans. Men det är i praktiken nästan det som Finland (och Slovakien) nu får per vecka genom EU-programmet. Från och med april räknar man dock med att vi till Finland får i medeltal 450 000 doser per vecka, alltså totalt fem miljoner doser i andra kvartalet då vaccintillverkarnas produktionsstörningar åtgärdats.

 

Kinas vaccin av Sinopharm har också plågats av produktionsstörningar. De har målsättningen att kunna producera en miljard doser i år, vilket alltså inte ens räcker till hälften av landets egna vuxna befolkning, då två doser behövs. Att bolaget exporterat 550 000 doser till bland annat Ungern handlar framförallt om utrikespolitik. De kinesiska vaccinen finns inte och kommer inte finnas i tillräckliga volymer för att möta den globala efterfrågan i år.

 

Det ryska Sputnik V-vaccinet har inte heller det producerats i några enorma volymer och har också haft produktionsproblem. Analytiker säger att det har varit möjligt att exportera en del av vaccinet eftersom det funnits en skepsis bland den egna befolkningen mot vaccinet. Förra veckan bedömdes två miljoner ryska medborgare ha fått andra dosen och fyra miljoner ha fått den första. Detta i ett land med 144 miljoner invånare.

 

Så när det diskuteras om att köpa in vaccin utanför den europeiska koordineringen är det viktigt att komma ihåg att den globala tillgången inte finns. Man kan skriva kontrakt, men vaccin ligger inte och väntar i förråd utanför Europa och USA. Att kunna få några hundratusentals doser direkt av Kina eller Ryssland handlar framförallt om ländernas utrikespolitiska syften.

 

Det har varit rätt beslut av Finland att vara med i det europeiska programmet. Även om det haft en del problem, bland annat då EU-kommissionen behövde bygga upp en kompetens man inte hade samt att man i början alldeles för mycket prioriterade pris framom när man skulle få levereranserna (något som Storbritannien prioriterade framom pris). Programmet har ändå i huvudsak varit oerhört viktigt. Utan det skulle inte alla EU-länder ha fått tillgång till vaccin direkt eller till ett pris som de skulle ha haft råd med.

 

Om Finland hade kunnat få vaccin snabbare eller lika snabbt utan europeisk koordinering är svårt att säga. Sannolikt är svaret nej. Normalt köper Finland mycket vaccin, men eftersom det inte är de traditionella vaccinbolagen som lyckats ta fram coronavaccinen är det inte säkert att vi skulle ha varit särskilt långt fram i kön. Exempelvis större länder som Kanada och Australien får nu snällt vänta. Att Israel fått vaccin så snabbt har att göra med att landet gick med på att lämna över en stor mängd patientdata över landets befolkning till läkemedelsbolaget Pfizer.

 

Den europeiska koordineringen utesluter dock inte att Finland också utvecklar egna vaccin. Det gör man nu. Staten har stött det projektet och har gjort klart att både pengar och vilja finns för att fortsätta stöda det. Vi hoppas på att också det projektet fortsätter framgångsrikt.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00