Vaccinutrikespolitik

15.03.2021 kl. 09:38
Finland och Åland får vacciner via inköpsprogrammet som EU administrerar.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten har hittills godkänt fyra vacciner. Alla länder, inklusive Finland, skulle vilja ha mer snabbare. Prognosen är ändå att vi snart ska börja få betydligt mer. Vecka 10 kom 160 000 doser till Finland. Vecka 11 kommer 90 000 och vecka 12, 175 000. Så vid slutet av mars har vi fått sammanlagt 1,4 miljoner doser till Finland.

 

Det talas mycket om kinesiska och ryska vaccin. Det är viktigt att minnas att inte heller de vaccinerna finns i överflöd. Tvärtom. Trots massiv publicitet har Ryssland på fyra månader bara exporterat sammanlagt 1,25 miljoner doser av Sputnik V-vaccin. Exempelvis Slovakien fick 200 000 doser i en mycket uppmärksammad leverans. Men det är i praktiken nästan det som Finland (och Slovakien) nu får per vecka genom EU-programmet. Från och med april räknar man dock med att vi till Finland får i medeltal 450 000 doser per vecka, alltså totalt fem miljoner doser i andra kvartalet då vaccintillverkarnas produktionsstörningar åtgärdats.

 

Kinas vaccin av Sinopharm har också plågats av produktionsstörningar. De har målsättningen att kunna producera en miljard doser i år, vilket alltså inte ens räcker till hälften av landets egna vuxna befolkning, då två doser behövs. Att bolaget exporterat 550 000 doser till bland annat Ungern handlar framförallt om utrikespolitik. De kinesiska vaccinen finns inte och kommer inte finnas i tillräckliga volymer för att möta den globala efterfrågan i år.

 

Det ryska Sputnik V-vaccinet har inte heller det producerats i några enorma volymer och har också haft produktionsproblem. Analytiker säger att det har varit möjligt att exportera en del av vaccinet eftersom det funnits en skepsis bland den egna befolkningen mot vaccinet. Förra veckan bedömdes två miljoner ryska medborgare ha fått andra dosen och fyra miljoner ha fått den första. Detta i ett land med 144 miljoner invånare.

 

Så när det diskuteras om att köpa in vaccin utanför den europeiska koordineringen är det viktigt att komma ihåg att den globala tillgången inte finns. Man kan skriva kontrakt, men vaccin ligger inte och väntar i förråd utanför Europa och USA. Att kunna få några hundratusentals doser direkt av Kina eller Ryssland handlar framförallt om ländernas utrikespolitiska syften.

 

Det har varit rätt beslut av Finland att vara med i det europeiska programmet. Även om det haft en del problem, bland annat då EU-kommissionen behövde bygga upp en kompetens man inte hade samt att man i början alldeles för mycket prioriterade pris framom när man skulle få levereranserna (något som Storbritannien prioriterade framom pris). Programmet har ändå i huvudsak varit oerhört viktigt. Utan det skulle inte alla EU-länder ha fått tillgång till vaccin direkt eller till ett pris som de skulle ha haft råd med.

 

Om Finland hade kunnat få vaccin snabbare eller lika snabbt utan europeisk koordinering är svårt att säga. Sannolikt är svaret nej. Normalt köper Finland mycket vaccin, men eftersom det inte är de traditionella vaccinbolagen som lyckats ta fram coronavaccinen är det inte säkert att vi skulle ha varit särskilt långt fram i kön. Exempelvis större länder som Kanada och Australien får nu snällt vänta. Att Israel fått vaccin så snabbt har att göra med att landet gick med på att lämna över en stor mängd patientdata över landets befolkning till läkemedelsbolaget Pfizer.

 

Den europeiska koordineringen utesluter dock inte att Finland också utvecklar egna vaccin. Det gör man nu. Staten har stött det projektet och har gjort klart att både pengar och vilja finns för att fortsätta stöda det. Vi hoppas på att också det projektet fortsätter framgångsrikt.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17