Världens barnvänligaste land

06.03.2021 kl. 15:57
Finland ska vara världens barnvänligaste land. I vårt goda land ska varje barn och varje ungdom få känna sig trygg och säker. Här ska varje barn och ungdom uppleva att de är viktiga och att deras åsikt blir hörd. Här ska ingen behöva vara rädd eller känna sig ensam.

Det här kan kännas som långväga målsättningar, men genom att aktivt satsa på en barnvänlig politik kan vi nå dit. Under de snart två åren som den här regeringen har suttit har vi tagit många viktiga beslut som ska leda till ett mera barnvänligt samhälle. För ungefär en vecka sedan publicerades Finlands första nationella barnstrategi, där barnens rättigheter sätts i fokus. Barnstrategin ska utgöra grunden för en barnvänlig politik som sträcker sig över flera regeringsperioder. Bland annat ska varje barn och ung person ha nära och trygga vuxna i sitt liv, alla ska få gå i dagis och skola, och barnfamiljers fattigdom ska motverkas.

 

Det är även mycket annat viktigt som vi har gjort för att förbättra barns och ungas ställning och rättigheter. Bland annat har vi startat ett pilotförsök med tvåårig förskola, där även flera kommuner från vår region får vara med. Det här är något som SFP länge har förespråkat och jag är glad att vi nu har fått igång ett försök. Vi har också satt igång arbetet med Finlandsmodellen för hobbyverksamhet, som innebär att alla barn och unga ska ha rätt till en avgiftsfri och meningsfull hobby i samband med skoldagen. Också här är många kommuner från vår region med, bl.a. Jakobstad, Kronoby, Pedersöre och Larsmo.

 

Men ändå är det många barn och unga som under det här gånga coronaåret har mått dåligt. Det är tufft att inte få träffa sina vänner, inte gå i skolan som vanligt eller delta i sina hobbyer. Ett år är lång tid för var och en av oss – men särskilt för en ung människa eller ett barn. Därför är det viktigt att försöka ta barnens rättigheter och välmående i beaktande i alla coronabeslut som görs. Jag är glad att vi i regeringen bestämde att efter den kommande 3 veckor långa ”lockdown”-perioden undvika att restriktionerna riktar sig mot barn och unga. För att försöka lindra situationen har regeringen också satsat mera pengar på bl.a. barns och ungas välmående.

 

Vi borde också göra beslut lokalt som stärker barnens och de ungas rättigheter. Det var ett viktigt steg när vi på senaste stadsfullmäktigemöte beslöt att förbättra barnens delaktighet genom att gå in för ett barnparlament i Jakobstad där barn kan få sina röster hörda. Barnens åsikter är en tillgång i samhällsdiskussionen. När jag som justitieminister i november fick ta emot barnens åsikter som en del av kampanjen ”Om du fick bestämma i barnens republik” blev jag verkligt berörd av alla de fina förslag som barnen kom med. Över 1 500 initiativ hade skrivits och de var mångsidiga, genomtänkta och mycket viktiga. De lyfte t.ex. upp bättre skolmat, kostnadsfria fritidsaktiviteter, mera skateparker och lekplatser, att alla ska få gå i skolan gratis, att skolan ska vara fri från rasism och att inget barn ska lämnas ensamt eller mobbas i skolan. Det är viktigt att få känna att ens åsikt har betydelse, att man kan vara med och påverka också fastän man är liten eller ung.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00