Världens barnvänligaste land

06.03.2021 kl. 15:57
Finland ska vara världens barnvänligaste land. I vårt goda land ska varje barn och varje ungdom få känna sig trygg och säker. Här ska varje barn och ungdom uppleva att de är viktiga och att deras åsikt blir hörd. Här ska ingen behöva vara rädd eller känna sig ensam.

Det här kan kännas som långväga målsättningar, men genom att aktivt satsa på en barnvänlig politik kan vi nå dit. Under de snart två åren som den här regeringen har suttit har vi tagit många viktiga beslut som ska leda till ett mera barnvänligt samhälle. För ungefär en vecka sedan publicerades Finlands första nationella barnstrategi, där barnens rättigheter sätts i fokus. Barnstrategin ska utgöra grunden för en barnvänlig politik som sträcker sig över flera regeringsperioder. Bland annat ska varje barn och ung person ha nära och trygga vuxna i sitt liv, alla ska få gå i dagis och skola, och barnfamiljers fattigdom ska motverkas.

 

Det är även mycket annat viktigt som vi har gjort för att förbättra barns och ungas ställning och rättigheter. Bland annat har vi startat ett pilotförsök med tvåårig förskola, där även flera kommuner från vår region får vara med. Det här är något som SFP länge har förespråkat och jag är glad att vi nu har fått igång ett försök. Vi har också satt igång arbetet med Finlandsmodellen för hobbyverksamhet, som innebär att alla barn och unga ska ha rätt till en avgiftsfri och meningsfull hobby i samband med skoldagen. Också här är många kommuner från vår region med, bl.a. Jakobstad, Kronoby, Pedersöre och Larsmo.

 

Men ändå är det många barn och unga som under det här gånga coronaåret har mått dåligt. Det är tufft att inte få träffa sina vänner, inte gå i skolan som vanligt eller delta i sina hobbyer. Ett år är lång tid för var och en av oss – men särskilt för en ung människa eller ett barn. Därför är det viktigt att försöka ta barnens rättigheter och välmående i beaktande i alla coronabeslut som görs. Jag är glad att vi i regeringen bestämde att efter den kommande 3 veckor långa ”lockdown”-perioden undvika att restriktionerna riktar sig mot barn och unga. För att försöka lindra situationen har regeringen också satsat mera pengar på bl.a. barns och ungas välmående.

 

Vi borde också göra beslut lokalt som stärker barnens och de ungas rättigheter. Det var ett viktigt steg när vi på senaste stadsfullmäktigemöte beslöt att förbättra barnens delaktighet genom att gå in för ett barnparlament i Jakobstad där barn kan få sina röster hörda. Barnens åsikter är en tillgång i samhällsdiskussionen. När jag som justitieminister i november fick ta emot barnens åsikter som en del av kampanjen ”Om du fick bestämma i barnens republik” blev jag verkligt berörd av alla de fina förslag som barnen kom med. Över 1 500 initiativ hade skrivits och de var mångsidiga, genomtänkta och mycket viktiga. De lyfte t.ex. upp bättre skolmat, kostnadsfria fritidsaktiviteter, mera skateparker och lekplatser, att alla ska få gå i skolan gratis, att skolan ska vara fri från rasism och att inget barn ska lämnas ensamt eller mobbas i skolan. Det är viktigt att få känna att ens åsikt har betydelse, att man kan vara med och påverka också fastän man är liten eller ung.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15