Rehn-Kivi, ordförande för riksdagens vaccingrupp – HPV-vaccinet kan utrota livmoderhalscancer 

04.03.2021 kl. 11:52

Idag den 4 mars firas den internationella HPV-dagen för att uppmärksamma papillomviruset. I Finland har HPV-vaccinet erbjudits jämlikt för både flickor och pojkar sedan förra hösten, i enlighet med det nationella vaccinationsprogrammet. Men täckningsgraden har förblivit låg och de regionala skillnaderna är stora.  För att vi i Finland ska kunna bli av med papillomviruset helt och hållet måste vaccinationstäckningen vara tillräckligt hög, säger riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP), ordförande för riksdagens vaccingrupp och som aktivt arbetat för pojkarnas rätt till HPV- vaccin.

Målsättningen för EU:s plan mot cancer är att vaccinera minst 90 procent av flickorna och att öka på pojkarnas vaccinationer markant tills slutet av 2030. Målsättningen är att bli av med livmoderhalscancer och andra cancerformer som orsakas av HPV.

  • Att vaccinera sig är en av de bästa förebyggande åtgärderna vi har. Finland bör ha som målsättning att öka både flickornas och pojkarnas HPV-vaccinationstäckning i enlighet med EU:s plan. Vaccinet förebygger sjukdomar som HPV orsakar och räddar mänskoliv. Vi har i Finland gett kvinnor möjligheten till screening för att bekämpa bland annat livmoderhalscancer, men HPV testas inte för män. Mun- och halscancer som förorsakas av papillomvirus har ökat oroväckande bland unga män. Papa-prov och andra screeningar kan ändå inte jämföras med vaccin. Med test får man reda på huruvida en person redan insjuknat, men med vaccin kan vi motarbeta insjuknandet helt och hållet, säger Rehn-Kivi.

HPV, dvs humant papillomvirus är väldigt vanligt och ungefär åtta av tio får en smitta under sitt liv. Bra hygien skyddar inte för HPV. Enligt Institutet för hälsa och välfärd, THL, är det bästa sättet att skydda sig mot HPV att vaccinera sig.  

I Finland har man erbjudit HPV-vaccin för flickor sedan 2013 som del av det nationella vaccinationsprogrammet. Pojkarnas vaccinationsprogram påbörjades hösten 2020. Skrivningen om att utvidga vaccinationsprogrammet för att jämlikt beakta både flickor och pojkar finns i det nuvarande regeringsprogrammet.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00