När politiken tvingas vara svartvit

04.03.2021 kl. 05:50
De senaste dagarna har det varit häftiga diskussioner om olika värderingar inom politiken. Motpolerna sätts mot varandra för att skapa färggranna debatter och utrymmet för att reflektera över vad partierna egentligen står för krymper.

Det här fenomenet blir alltmer uppenbart varje gång vi går mot ett val. Kandidaterna ombeds svara JA eller NEJ på diverse frågor och får man tid att förklara sig ska det göras på högst en minut – helst lite kortare. Diskussionen kring vilka värderingar partiet i grund och botten står för hamnar i skymundan i dessa debatter. Politiken görs allt mer tillspetsad på bekostnad av den verkliga mångfalden.

De senaste veckornas diskussioner visar ändå hur viktig ett partis värdegrund faktiskt är. Mediarubrikerna tyder också på att vi borde bli bättre på att prata om vilka värderingar partierna faktiskt står för och vad dessa verkligen också innebär. Samhällsdebatten skulle må bra av att på ett djupare sätt lyfta fram konsekvenserna och resultaten av kärnfrågorna de olika partierna jobbar med och vilka värderingar som ligger som grund för t.ex. kommunalvalsprogrammet. Det är ju den här värdegrunden som beslut kommer att basera sig på under de kommande åren. Eftersom resultaten av besluten ofta kan ses först med några års fördröjning, måste vi titta i backspegeln för att förstå varför vi idag står där vi står.

Under den förra regeringsperioden ansågs det allt mer rumsrent att spela med rasistiska antydningar och främlingsfientliga kommentarer. Eftersom ledande politiker då valde att inte sätta gränser har det lett till att dessa tankegångar fått florera fritt och fått grogrund både här och där. Den här utvecklingen är skrämmande och ett bevis på hur viktigt det är att alltid stå upp för de mest grundläggande rättigheterna som vi har i vårt samhälle.

Det är ändå sällan som en fråga kan sammanfattas i ett kort ja eller nej-svar. I en valdebatt kanske det går, men sedan då beslutsfattarna i verkligheten ska hitta en lösning på problemet måste man se till helheter. Politik är sällan svartvit. Politik handlar i många fall om att kompromissa och på så sätt finna de bästa möjliga lösningarna. Och det är i de här diskussionerna som partiernas värderingar spelar en stor roll.

Det kommer naturligtvis alltid att finnas ett visst spelrum inom partierna.  Det viktigaste är att man är ense om vilka grundvärderingar man arbetar för. Inför ett val borde det även vara i väljarens intresse att det här presenteras så tydligt som möjligt. Det här är säkert lättare sagt än gjort – både för väljare och politiker. I en alltmer tillspetsad samhällsdebatt är det svårt att få utrymme för förklaringarna och angripa komplexa problem. Man gör gärna motsättningar av allting. Orsakerna till det är säkert många. I ett överväldigande informationsflöde måste man stå ut ur mängden. Budskapet får inte heller var för mångfacetterat och komplicerat för då är det ingen som orkar läsa det – i alla fall inte på sociala medier. En valdebatt blir intressantare om motpolerna debatterar med varandra. Skulle alla vara av samma åsikt skulle ingen orka titta. Kan du inte svara vare sig ja eller nej på en fråga uppfattas det som att du inte har en åsikt i frågan.

Visst väcker debatterna och rubrikerna mer intresse så här men det leder sällan till en sanningsenlig bild av verkligheten. Då allt fokus är riktat på ytterligheterna går vi ofta miste om de mest sannolika alternativen som oftast finns där mittemellan. Vi borde alla bli bättre på att diskutera alternativen mellan motpolerna. Verkligheten är inte svartvit. Den är en oändlig färgskala.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00