Tankepaus i beslutsfattandet – för barnens skull

27.02.2021 kl. 06:50
Barn och ungas välmående har varit i fokus på senare tid. Mycket bra, det behövs verkligen.

Största delen av våra barn och unga mår bra men tyvärr ser vi att allt fler barn och unga mår sämre av olika orsaker. Illamåendet har eskalerat under den pågående coronapandemin.

Dessvärre har antalet smittade av coronaviruset varit på hög nivå en tid i vårt land och det har även eskalerat på sistone. Av den orsaken meddelade regeringen i torsdags om nya restriktioner för att stävja virusets framfart. Det innebär bland annat att högstadierna och andra stadiet i Österbotten övergår till distansundervisning under tre veckors tid från och med 8 mars. Också hobbyverksamheten begränsas för över 12 år fyllda.

I samma andetag poängterade regeringen att efter denna treveckorsperiod är målsättningen att inga restriktioner längre riktas mot barn och unga.

Håller fullständigt med, barn och unga har i proportion till antalet smittade fall i åldersgrupperna, fått ta en stor del av restriktionerna. I fortsättningen ska tröskeln vara mycket hög för fler restriktioner som gäller dem. Vi får inte ställa till det så att effekterna till följd av restriktionerna är mångfalt värre på sikt än själva virusets framfart.

Och på tal om barn och unga så firades en historisk dag då den första nationella barnstrategin lanserades. Äntligen har Finland en barnstrategi som ska gälla över flera regeringsperioder och som vill sätta barn och ungas rättigheter i fokus. Som medlem i den parlamentariska kommittén gläder det mig att vi över partigränser kommit fram till gemensamma riktlinjer som skapar ett barn- och familjevänligt Finland på lång sikt.

För att nå dit krävs många olika åtgärder. En viktig del är delaktigheten, barn och ungas tankar ska synas bättre i beslutsfattandet i framtiden.

I samband med riksdagsvalet för två år sen gjorde jag praktik på ett tiotal olika arbetsplatser. En av dem gjorde jag med Unga Scenkompaniet, som specialiserat sig på barn- och ungdomsteater.

Just då jag följde med deras vardag genomförde de ett demokratiprojekt, med barn och unga på landsbygden i Österbotten. Genom olika metoder plockade de fram barn och ungas tankar som de paketerade i en teaterpjäs, med och för barn och unga.

Resultaten var fantastiska, barnen hade många åsikter och funderingar om sin vardag i nuläget och i framtiden. Genom pjäsen sände de även en hälsning till beslutsfattarna i riksdagen om hurudant samhälle de önskade sig, något som jag även läste upp i plenum.

Barn och unga uttrycker sina känslor på olika sätt. Att skriva och tala passar inte alla, drama är ett ypperligt sätt att visa sina känslor. Det viktigaste är naturligtvis budskapet. Ofta berör deras tankar närmiljön, sådant som kan relateras till beslut på kommunal nivå.

Nu är det viktigt att vi vuxna och beslutsfattare hör och ser barn och unga, att vi tar dem på allvar.

Kring alla beslut som tas – oberoende av nivå - borde vi ta en ordentlig tankepaus då vi tänker efter - vad betyder detta ur barnens perspektiv? Det är vår skyldighet till våra barn och unga, det viktigaste vi har.

Samtidigt ska vi minnas att vi alla är barn av vår egen tid. Vardagen ser totalt annorlunda ut idag än till exempel under min egen uppväxt. Vardagen för dagens barn ser annorlunda ut än vår.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15