Finländarna har ett starkt förtroende för vacciner – vaccinernas positiva verkningar är mångfaldiga jämfört med kostnaderna

24.02.2021 kl. 21:39

Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) betonade vaccinernas samhälleliga värde i riksdagens vaccingrupps webinarium ”Vacciner – folkhälsans och samarbetets framgångshistoria” onsdagen den 17.2.2021. Rehn-Kivi är grundare och ordförande för riksdagens vaccingrupp. Syftet med tillställningen som ordnades tillsammans med Lääketeollisuus ry var att öka och förstärka basinformationen, förståelsen och tilliten på vacciner och på att vaccinera sig. Vid tillfället talade Finlands toppexperter om vaccinernas olika skeden från utveckling till ibruktagande. Det kom fram att vaccinationstäckningen i Finland allmänt är på en god nivå. Finländarnas förtroende för vacciner hör likaså till världstoppen och 95 procent av finländarna anser att de vacciner som ges i vårt land är både effektiva och säkra.

  • Det nationella vaccinprogrammet hör till de bästa förebyggande åtgärderna med tanke på folkhälsan. Coronaepidemin påverkade förra våren vaccineringarna av småbarn på ett oroväckande sätt, men nu har trenden vänt och epidemin verkar inte ha haft någon betydande inverkan på vaccinationstäckningen i Finland, säger Rehn-Kivi.

 

Rehn-Kivi gläds också över att Omakanta-tjänsten utvecklats och att man där nu kan hitta sina nyaste vaccinuppgifter.

  • Systemet måste ännu utvecklas men jag ser fram emot att vi snart har ett fungerande digitalt vaccinkort så att envar bättre kan hålla koll på sina egna vaccinationer. Till näst följer vi utvecklingen av coronapasset och hoppas på att vi snabbt kan ta det i bruk, säger Rehn-Kivi.

 

I tillställningen deltog utöver riksdagens vaccingrupp Susanna Sonninen från Lääketeollisuus ry:s vaccinexpertgrupp, Mika Rämet från vaccinforskningscentret, Mia Kontio från institutet för hälsa och välfärd, THL, Marjo-Riitta Helle från Fimea, Tiina Mäenpää från hälsovårdarförbundet och Mari Holmroos från FPA.  

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00