Remissdebatt om statsrådets redogörelse om EU-politiken

24.02.2021 kl. 15:00
Gruppanförande hållet av ledamot Eva Biaudet.

Ärade talman,

Under de senaste veckorna det debatterats mycket EU-politik i denna sal. Det har mest handlat om EU:s återhämtningspaket. Där har tydliga politiska skiljelinjer kommit fram. Oenigheten om hur vi ser på EU:s roll att hantera coronakrisen har ibland varit överraskande stor. Att man inom oppositionspartierna till den grad saknar förtroende för EU har gjort mig djupt bekymrad.

I dag talar vi inte primärt om covid 19, utan vi har i våra händer ett dokument som i ett långt perspektiv drar upp linjerna för Finlands EU-politik. Jag hoppas att vi i den här diskussionen hittar ett bättre samförstånd. EU-redogörelsen tar ställning till många akuta frågor som ska lösas i Europa. Men här har vi också visionerna – vi har rätt att visionera om ett framtida bättre Europa.

SFP:s och Svenska riksdagsgruppens huvudbudskap är att Finland bör förbinda sig till ett starkt EU-medlemskap, att vi deltar aktivt i unionens beslutsprocesser och att vi utvecklar dem. Vi bör stärka samkänslan, funktionsförmågan och kriståligheten inom unionen.

Samarbetet ska ge ett europeiskt mervärde.

Vi vill se en union där demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande mänskliga rättigheterna betonas. EU:s värderingar ska bygga på jämställdhet, antirasism och könsminoriteters likabehandling.

Finland är i högsta grad en del av EU:s inre marknad. EU:s återhämtning ska bygga på en hållbar tillväxt och skapande av nya arbetsplatser genom att främja den gröna och digitala omställningen.

För EU ska omställningen till en klimatneutral ekonomi vara en viktig konkurrensfaktor som öppnar möjligheter till affärsverksamhet och export.

EU:s roll som ledande global aktör när det gäller klimatpolitiken bör stärkas.

Via den nya klimatlagen har Europaparlamentet gått inför en rejäl höjning av EU:s ambitioner – bland annat det nya målet att koldioxidutsläppen, jämfört med nivån 1990, ska ha minskat med 60 procent till 2030. Den nya kolbudgeten, som kommer berätta hur mycket koldioxid vi ännu kan släppa ut i atmosfären, skapar en förutsebarhet, inte minst för de företag som har stora gröna investeringar framför sig.

SFP och Svenska riksdagsgruppen har under coronakrisen som nu har pågått i ett år med oro följt med hur lätt det är när krisen slår till att överge beprövade samarbetsformer. Det uppstår ett slags covidnationalism där man bara ser till sitt eget och glömmer bort att det flesta större eller mindre kriser löser sig bäst genom samarbete.

Det är bra att denna redogörelse talar för ett ökat nordiskt samarbete också inom EU.

Pandemin, migrationsfrågan, klimathotet kan vi bäst hantera genom samarbete – inte genom en snäv och kortsiktig nationell politik.

Finland och Sanna Marins regering har visat att vi har den självkänsla och det kunnande som behövs för att på riktigt påverka den politik som förs inom EU och de beslut som fattas.

Vi ska inte backa en tum, utan stå för de principer som vi skriver in i denna redogörelse. Ett starkt EU som bygger på hållbara europeiska värderingar är Finlands intresse.

Begränsningarna på grund av coronan gör att vi just nu inte lika tydligt ser allt det värdefulla som vi har i vårt Europa. Jag vill se att unga människor igen ska kunna studera på utbyte inom ramen för Erasmusprogrammet och få impulser från olika håll i Europa. Jag vill se hur vi inom ramen för EU igen möts för att utbyta visioner och konkreta handlingsprogram för att tackla klimatkrisen. Jag vill se ett Europa där tolerans, kulturnyfikenhet och mänskliga möten är det som formar vår vardag.

Ärade talman,

EU-redogörelsen kan med sina välavvägda betoningar fungera som vår färdkarta. Vi ska inte heller glömma bort att EU för oss en viktig säkerhetsgemenskap. I tider av politisk instabilitet på många håll understryks behovet att stärka EU som global aktör och säkerhetsgarant.

Jag vill avsluta med ett citat av en av de stora Europabyggarna, nämligen Jacques Delors, vars tankegång är ytterst aktuell än idag och som tar oss tillbaka till själva idén med vårt medlemskap i EU:

”Jag avvisar ett Europa

Som bara blir en marknad,

En frihandelszon utan själ,

Utan samvete, utan politisk vilja och

Utan en social dimension.

Men det är i den riktningen vi rör oss,

Så jag höjer ett varningsrop.”

 
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00