EU får inte bränna broar till allierade

13.02.2021 kl. 14:08
För några veckor sedan utbröt ett stort bråk mellan vaccinproducenten AstraZeneca och EU-kommissionen angående vaccinleveranser. Det politiska trycket hade ökat på kommissionen sedan vaccinationerna kommit igång snabbare i exempelvis Israel, Storbritannien och USA än i EU.

I svallvågorna av bråket fattade EU-kommissionen ett hastigt beslut om möjligheten att införa exportförbud av vacciner från EU-länderna. Beslutet kom utan förvarning och skapade oro hos våra främsta demokratiska allierade i världen som Japan, Kanada, Sydkorea, USA och Storbritannien.

 

Beslutet var impulsivt och på sådant vis som EU ofta kritiserat Donald Trump för att göra under fyra år. Det riskerar försvaga tilliten för EU i världen, något som är illa. Alldeles särskilt allvarligt var att man var redo att aktivera en klausul i EU:s utträdesavtal med Storbritannien som hade skapat en hård gräns mellan Irland och Nordirland. Att undvika en sådan var ett av EU:s absolut viktigaste i mål i Brexit-förhandlingarna för att inte äventyra freden på ön. Under Brexit-förhandlingarna visade EU-kommissionen på både imponerande tålamod och lugn. Det ingav stor respekt och beundran. Nu lyckades man inte alls behålla det lugnet, vilket skadade förtroendet.

 

Det är svårt att inte få bilden av att grunden för beslutet kan ha varit avundsjuka för att Storbritannien lyckats bättre med att få tag i vaccin snabbare än EU. Men det är inte Storbritanniens fel att de beställt vaccin tre månader tidigare än EU. Storbritannien har också beställt en större mängd vaccin och inte fokuserat lika mycket på priset som EU-kommissionen gjort.

 

EU-kommissionens beslut ska ha tagits i en liten krets runt EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen innan det snabbt gummistämplats av kollegiet. EU:s tidigare chefsförhandlare med Storbritannien Michel Barnier, en viktig rådgivare i kommissionen, ska inte ha vetat om beslutet på förhand. Han skulle annars kanske ha lyckats avstyra det. Nu hamnade EU-kommissionen snabbt göra en helomvändning efter kritiken för att reparera skadan.

 

Trots problemen tycker jag det var rätt beslut att låta EU ta hand om upphandlingen. Risken hade annars varit att vissa EU-länder hade blivit utan och att det kunde ha skapat allvarliga konflikter inom Europa. Det var viktigt att undvika. Jag tycker också EU-kommissionens ordförande hanterat debaclet bra då man varit redo att snabbt justera beslutet och också ödmjukt sagt att saker inte gått som på Strömsö. Något positivt kan då komma ur detta.

 

Det är viktigt att EU-kommissionen, samt EU:s statschefer, diskuterar igenom händelsen noga och att EU-kommissionen tar lärdom. Man borde också allvarligt granska om centraliseringen och politiseringen av kommissionen, som gjordes under förra mandatperioden, är en orsak till denna händelse. Det ökar riskerna om den lilla och mer centraliserade kärnan då inte lyckas hålla huvudet kallt.

 

Om EU ska ta en större roll globalt, vilket jag tycker skulle vara viktigt, måste man agera pålitligt och långsiktigt – inte impulsivt och irrationellt. EU får inte bränna broarna till våra främsta demokratiska allierade i världen eftersom det kommer en dag efter pandemin. Alla kommer komma ihåg vad som gjorts och vad som sagts.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00