Utbildning stommen i framtidens kommun

13.02.2021 kl. 07:14

Valet som berör vår vardag allra mest, kommunalvalet, hålls om drygt två månader - den 18 april. Paradoxalt nog brukar röstetalet vara  allra lägst i just kommunalvalet.

Den här gången går vi till val i en speciell tid. Det väsentliga nu är att valet kan ordnas på ett tryggt sätt med tydliga instruktioner för att undvika smittspridning och så att valdeltagandet inte blir alltför lågt. Det har kastats fram att valet kommer att skjutas upp men i nuläget tyder inget på det och vi ska utgå ifrån att valet hålls.

Nya tider väntar kommunerna i framtiden. Vårdreformen, som behandlas i riksdagen som bäst, innebär att en majoritet av personalen, utgifterna och inkomsterna (närmare 60 procent i flera österbottniska kommuner) kommer att övergå till välfärdsområdena. I Österbotten sker överflyttningen av verksamheten från kommunerna till välfärdsområdet år 2022.

Till kommunernas uppgifter i framtiden hör i första hand frågor som berör utbildning (skola, dagvård, fria bildningen), idrott, kultur, ungdom, livskraftsfrågor och företagsamhet, planläggning och tekniska sektorn.

Det handlar långt om utveckling av såväl invånare som samhälle. Även om vården flyttas i sin helhet från kommunerna, och dessa frågor inte besluts i framtidens kommuner, har kommunerna ett ansvar kring invånarnas välmående, den så kallade förebyggande hälsan.

Tredje sektorns aktörer har en stark roll kring den förebyggande hälsan i kommunerna och jag är säker att den här typen av samarbeten kommer att öka i framtidens kommuner. Det har också en fördel ekonomiskt sett.   

Enligt Kommunförbundets uträkningar kommer utbildningens andel i framtidens kommun att i medeltal vara 58 procent av utgifterna. I flera kommuner, även hos oss i Österbotten, kommer utbildningen andel att vara betydligt större än så. Barn och ungas utveckling och välmående är alltså ännu centralare uppgifter för kommunerna i framtiden.

I och med att en stor del av kommunernas inkomsterskatter flyttas till välfärdsområdenas inkomster kommer samfundsskattens och framförallt fastighetsskattens betydelse för den att upprätthålla välfärden i kommunen att öka. Fastighetsskatten är den enda skatten som i sin helhet går till kommunerna.

Förutom ekonomiska utmaningar befaras kommunerna, i likhet med staten, att få stora utmaningar med tillgång av personal i framtiden, bland annat till följd av pensioneringar. Enligt KEVA kommer kring 32 procent av kommunernas anställda i Österbotten att gå i pension de kommande 10 åren. Största delen av dem tillhör social- och hälsovårdspersonal men bland dem finns även personal inom dagvården.

I och med att arbetsmarknaden också förändras måste kommunerna jobba hårt under de kommande åren för att vara attraktiv och god arbetsplats.

Partierna söker som bäst febrilt efter kandidater till kommunalvalet. Listorna skall vara klara den 9 mars, då ser vi hur partierna lyckats med nomineringen av kandidater, beslutsfattare i framtidens kommuner.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00