Utbildning stommen i framtidens kommun

13.02.2021 kl. 07:14

Valet som berör vår vardag allra mest, kommunalvalet, hålls om drygt två månader - den 18 april. Paradoxalt nog brukar röstetalet vara  allra lägst i just kommunalvalet.

Den här gången går vi till val i en speciell tid. Det väsentliga nu är att valet kan ordnas på ett tryggt sätt med tydliga instruktioner för att undvika smittspridning och så att valdeltagandet inte blir alltför lågt. Det har kastats fram att valet kommer att skjutas upp men i nuläget tyder inget på det och vi ska utgå ifrån att valet hålls.

Nya tider väntar kommunerna i framtiden. Vårdreformen, som behandlas i riksdagen som bäst, innebär att en majoritet av personalen, utgifterna och inkomsterna (närmare 60 procent i flera österbottniska kommuner) kommer att övergå till välfärdsområdena. I Österbotten sker överflyttningen av verksamheten från kommunerna till välfärdsområdet år 2022.

Till kommunernas uppgifter i framtiden hör i första hand frågor som berör utbildning (skola, dagvård, fria bildningen), idrott, kultur, ungdom, livskraftsfrågor och företagsamhet, planläggning och tekniska sektorn.

Det handlar långt om utveckling av såväl invånare som samhälle. Även om vården flyttas i sin helhet från kommunerna, och dessa frågor inte besluts i framtidens kommuner, har kommunerna ett ansvar kring invånarnas välmående, den så kallade förebyggande hälsan.

Tredje sektorns aktörer har en stark roll kring den förebyggande hälsan i kommunerna och jag är säker att den här typen av samarbeten kommer att öka i framtidens kommuner. Det har också en fördel ekonomiskt sett.   

Enligt Kommunförbundets uträkningar kommer utbildningens andel i framtidens kommun att i medeltal vara 58 procent av utgifterna. I flera kommuner, även hos oss i Österbotten, kommer utbildningen andel att vara betydligt större än så. Barn och ungas utveckling och välmående är alltså ännu centralare uppgifter för kommunerna i framtiden.

I och med att en stor del av kommunernas inkomsterskatter flyttas till välfärdsområdenas inkomster kommer samfundsskattens och framförallt fastighetsskattens betydelse för den att upprätthålla välfärden i kommunen att öka. Fastighetsskatten är den enda skatten som i sin helhet går till kommunerna.

Förutom ekonomiska utmaningar befaras kommunerna, i likhet med staten, att få stora utmaningar med tillgång av personal i framtiden, bland annat till följd av pensioneringar. Enligt KEVA kommer kring 32 procent av kommunernas anställda i Österbotten att gå i pension de kommande 10 åren. Största delen av dem tillhör social- och hälsovårdspersonal men bland dem finns även personal inom dagvården.

I och med att arbetsmarknaden också förändras måste kommunerna jobba hårt under de kommande åren för att vara attraktiv och god arbetsplats.

Partierna söker som bäst febrilt efter kandidater till kommunalvalet. Listorna skall vara klara den 9 mars, då ser vi hur partierna lyckats med nomineringen av kandidater, beslutsfattare i framtidens kommuner.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00