Utbildning stommen i framtidens kommun

13.02.2021 kl. 07:14

Valet som berör vår vardag allra mest, kommunalvalet, hålls om drygt två månader - den 18 april. Paradoxalt nog brukar röstetalet vara  allra lägst i just kommunalvalet.

Den här gången går vi till val i en speciell tid. Det väsentliga nu är att valet kan ordnas på ett tryggt sätt med tydliga instruktioner för att undvika smittspridning och så att valdeltagandet inte blir alltför lågt. Det har kastats fram att valet kommer att skjutas upp men i nuläget tyder inget på det och vi ska utgå ifrån att valet hålls.

Nya tider väntar kommunerna i framtiden. Vårdreformen, som behandlas i riksdagen som bäst, innebär att en majoritet av personalen, utgifterna och inkomsterna (närmare 60 procent i flera österbottniska kommuner) kommer att övergå till välfärdsområdena. I Österbotten sker överflyttningen av verksamheten från kommunerna till välfärdsområdet år 2022.

Till kommunernas uppgifter i framtiden hör i första hand frågor som berör utbildning (skola, dagvård, fria bildningen), idrott, kultur, ungdom, livskraftsfrågor och företagsamhet, planläggning och tekniska sektorn.

Det handlar långt om utveckling av såväl invånare som samhälle. Även om vården flyttas i sin helhet från kommunerna, och dessa frågor inte besluts i framtidens kommuner, har kommunerna ett ansvar kring invånarnas välmående, den så kallade förebyggande hälsan.

Tredje sektorns aktörer har en stark roll kring den förebyggande hälsan i kommunerna och jag är säker att den här typen av samarbeten kommer att öka i framtidens kommuner. Det har också en fördel ekonomiskt sett.   

Enligt Kommunförbundets uträkningar kommer utbildningens andel i framtidens kommun att i medeltal vara 58 procent av utgifterna. I flera kommuner, även hos oss i Österbotten, kommer utbildningen andel att vara betydligt större än så. Barn och ungas utveckling och välmående är alltså ännu centralare uppgifter för kommunerna i framtiden.

I och med att en stor del av kommunernas inkomsterskatter flyttas till välfärdsområdenas inkomster kommer samfundsskattens och framförallt fastighetsskattens betydelse för den att upprätthålla välfärden i kommunen att öka. Fastighetsskatten är den enda skatten som i sin helhet går till kommunerna.

Förutom ekonomiska utmaningar befaras kommunerna, i likhet med staten, att få stora utmaningar med tillgång av personal i framtiden, bland annat till följd av pensioneringar. Enligt KEVA kommer kring 32 procent av kommunernas anställda i Österbotten att gå i pension de kommande 10 åren. Största delen av dem tillhör social- och hälsovårdspersonal men bland dem finns även personal inom dagvården.

I och med att arbetsmarknaden också förändras måste kommunerna jobba hårt under de kommande åren för att vara attraktiv och god arbetsplats.

Partierna söker som bäst febrilt efter kandidater till kommunalvalet. Listorna skall vara klara den 9 mars, då ser vi hur partierna lyckats med nomineringen av kandidater, beslutsfattare i framtidens kommuner.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30