Utbildning stommen i framtidens kommun

13.02.2021 kl. 07:14

Valet som berör vår vardag allra mest, kommunalvalet, hålls om drygt två månader - den 18 april. Paradoxalt nog brukar röstetalet vara  allra lägst i just kommunalvalet.

Den här gången går vi till val i en speciell tid. Det väsentliga nu är att valet kan ordnas på ett tryggt sätt med tydliga instruktioner för att undvika smittspridning och så att valdeltagandet inte blir alltför lågt. Det har kastats fram att valet kommer att skjutas upp men i nuläget tyder inget på det och vi ska utgå ifrån att valet hålls.

Nya tider väntar kommunerna i framtiden. Vårdreformen, som behandlas i riksdagen som bäst, innebär att en majoritet av personalen, utgifterna och inkomsterna (närmare 60 procent i flera österbottniska kommuner) kommer att övergå till välfärdsområdena. I Österbotten sker överflyttningen av verksamheten från kommunerna till välfärdsområdet år 2022.

Till kommunernas uppgifter i framtiden hör i första hand frågor som berör utbildning (skola, dagvård, fria bildningen), idrott, kultur, ungdom, livskraftsfrågor och företagsamhet, planläggning och tekniska sektorn.

Det handlar långt om utveckling av såväl invånare som samhälle. Även om vården flyttas i sin helhet från kommunerna, och dessa frågor inte besluts i framtidens kommuner, har kommunerna ett ansvar kring invånarnas välmående, den så kallade förebyggande hälsan.

Tredje sektorns aktörer har en stark roll kring den förebyggande hälsan i kommunerna och jag är säker att den här typen av samarbeten kommer att öka i framtidens kommuner. Det har också en fördel ekonomiskt sett.   

Enligt Kommunförbundets uträkningar kommer utbildningens andel i framtidens kommun att i medeltal vara 58 procent av utgifterna. I flera kommuner, även hos oss i Österbotten, kommer utbildningen andel att vara betydligt större än så. Barn och ungas utveckling och välmående är alltså ännu centralare uppgifter för kommunerna i framtiden.

I och med att en stor del av kommunernas inkomsterskatter flyttas till välfärdsområdenas inkomster kommer samfundsskattens och framförallt fastighetsskattens betydelse för den att upprätthålla välfärden i kommunen att öka. Fastighetsskatten är den enda skatten som i sin helhet går till kommunerna.

Förutom ekonomiska utmaningar befaras kommunerna, i likhet med staten, att få stora utmaningar med tillgång av personal i framtiden, bland annat till följd av pensioneringar. Enligt KEVA kommer kring 32 procent av kommunernas anställda i Österbotten att gå i pension de kommande 10 åren. Största delen av dem tillhör social- och hälsovårdspersonal men bland dem finns även personal inom dagvården.

I och med att arbetsmarknaden också förändras måste kommunerna jobba hårt under de kommande åren för att vara attraktiv och god arbetsplats.

Partierna söker som bäst febrilt efter kandidater till kommunalvalet. Listorna skall vara klara den 9 mars, då ser vi hur partierna lyckats med nomineringen av kandidater, beslutsfattare i framtidens kommuner.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55