Riksmötets öppningsdebatt

09.02.2021 kl. 15:00
Svenska riksdagsgruppens anförande hölls av gruppordförande Anders Adlercreutz.

Ärade talman,

Det är lätt att trivialisera, att göra en karikatyr. Att lägga etiketter på människor och grupper. Att bortse från fakta och anspela på fördomar eller förutfattade meningar. 

Det här är bekant för oss alla inom politiken.

Men vi vet också alltför väl vart det leder. Och trots det kan vi inte motstå frestelsen ibland. 

Men samtidigt – om vi inte ser fakta, verkligheten, kan vi inte gå framåt. Då tar vi till oväsentliga, sekundära åtgärder i stället för de faktiska, konkreta. 

När vi inleder arbete i år är det bra att se var vi står. Att se fakta. Vad har vi gjort och vad har vi framför oss. Inte vad vi tror, vad vi befarar, utan vad vi vet. 

Inför coronakrisen hade vi inget facit. Alla länder stod inför en helt ny uppgift. Också vi, också denna regering. 

Vi har inte idag ett slutbetyg att ta till. Men vi kan avlägga en mellanrapport. Finland kan idag skatta sig lycklig för att vara ett av de länder som kommer ut ur krisen med minst blessyrer. Vi har klarat oss bra enligt alla mätare – både de epidemiologiska och de ekonomiska. 

Vår sjukvård har prövats, men hållits igång. Vår ekonomi har gungat, men klarat sig. 

Förra året gjordes redan en hel del konkreta, strukturella reformer – som vi ser resultaten av i år. 

Det, att alla barn igen har en subjektiv rätt till småbarnspedagogik på heltid är en stor jämlikhetsfråga. Det gagnar alla. 

Förlängningen av läroplikten är betydande, strukturell utbildningsreform som både lärare och nationalekonomer förespråkar. Bara det är sällsynt. Det är en satsning på unga.

Under hösten fattade vi beslut om flera konkreta sysselsättningsåtgärder som på ett bestående sätt förflyttar balansen på arbetsmarknaden i en positiv riktning. Pensionsslussen slopas, och samtidigt uppmuntras och stöttas äldre personer över 55 att vara aktiva på arbetsmarknaden och orka längre i arbetslivet.

Redan nu har denna regering – trots att vi samtidigt skött en epidemiologisk och ekonomisk kris – gjort lika betydande sysselsättningsåtgärder som den föregående regeringen under hela regeringsperioden. Trots att oppositionen påstår annat, så kan man säga att det arbete som inleddes under Sipiläs regering har fortsatt. 

Också regeringens halvtidsgranskning i april kommer att ha fokus på åtgärder som höjer sysselsättningsgraden. SFP och Svenska riksdagsgruppen vill se lokala avtal. Vi vill se en utvidgning av hushållsavdraget. Vi vill förbättra sysselsättningstjänsterna och se över det inkomstrelaterade arbetslöshetsunderstödet. I en situation där den internationella konjunkturen är svår att förutspå är det väsentligt att vi själva gör all vad vi kan för att säkerställa en dynamisk och konkurrenskraftig ekonomi.

Coronkrisen resulterade förra året i ett rekordstort underskott. Men det verkar bli mindre än befarat. Att det har krympt något är bra, eftersom det betyder att vi snabbare kan nå en balans i den offentliga ekonomin. Under våren måste den vägkarta som åtgärdar hållbarhetsunderskottet, uppdateras och konkretiseras.

I sinom tid – inte nu – behövs också förnuftiga, välavvägda anpassningsåtgärder.

Det är viktigt att vi 2021 ser vår roll i Norden och i Europa. Som svar på coronakrisen har Finland tillsammans med ledarna för samtliga EU-länder enats om ett återhämtningsinstrument. Den ska finansiera investeringar som ska förändra den europeiska produktionsstrukturen i en mer hållbar riktning. Den har en praktisk men också symbolisk betydelse.  Det ska ge ny tillväxt och nya jobb men också ett stärkt förtroende. 

Finland har vid årsskiftet tagit över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Coronaepidemin och de begränsningar som införts ska inte göra oss blinda eller immuna för det nordiska samarbetet. Tvärtom, under Finlands ordförandeskap måste vi stärka världens bästa gemenskap, världens starkaste regionbrand. Trots coronan, och särskilt efter denna omvälvande pandemi, är det lika viktigt som förut att människor och företag kan verka fritt inom Norden och att vi tillsammans med våra likasinnade grannar hanterar klimatkrisen, och andra mindre problem, med ett gott nordiskt samförstånd.

 

Ärade talman,

Jag inledde med att tala om de förenklingar vi ofta gör i den politiska retoriken. 

Att tänka sig att vi i denna värld kunde välja bort globalt ansvar eller ansvar för miljön, är totalt främmande för SFP. Att ta till en politik som inte baserar sig på en respekt för rättsstat och de mänskliga rättigheterna är inte ett val vi kan göra. 

Det här är universella värderingar som styr och som ska styra Finlands politik, oberoende av hur regeringen är uppbyggd.

Det är inte vänster eller höger, utan framåt. 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00