Kommunerna behöver ansvarstagande beslutsfattare

07.02.2021 kl. 07:19
Riksdagsarbetet har kört igång igen på allvar. I onsdags öppnade republikens president riksmötet inför en tom plenisal.

Endast han och riksdagens talman var fysiskt på plats. Själv satt jag i mitt arbetsrum på justitieministeriet och lyssnade på talen på distans. En märklig känsla men samtidigt mycket betecknande för den besynnerliga tid vi lever i.

 

Medan riksdagsarbetet haft paus, har regeringen jobbat på. Vi har mycket på agendan förutom hanteringen av Corona-situationen. Jag är ändå glad att vi min ministerkollega Thomas Blomqvist hade möjlighet att besöka Karleby och Jakobstad förra veckan. Själv hann jag också med en visit i Kronoby.

 

Med ansiktsmask och tillräckliga avstånd var det möjligt att besöka centralsjukhuset i Karleby och  träffa ledningen för för Soite och Karleby stad. Självskrivet tema var social- och hälsovårdsreformen som nu är i behandling i riksdagen, men förstås också Corona-situationen. Mellersta Österbotten och Karlebyregionen har klarat av den mycket bra så här långt och det ska alla invånare ha ett stort tack för.

 

Regeringen har nyligen godkänt en förordning som i praktiken betyder att MÖCS i Karleby kan fortsätta med sin relativt omfattande kirurgi. Det är jag mycket nöjd över och vi fick också ett varmt tack för att hoten som fanns mot sjukhuset nu är undanröjda. Det är också klart att Kronobyborna i framtiden ska kunna få sin vård i Karleby. SFP har aktivt i regeringen jobbat för den saken. Att Vasa centralsjukhus därtill får ansvar för den nationella utvecklingen av klient- och patientsäkerheten är en ytterligare vinst och det arbetet ska naturligtvis gagna patienterna i hela landet.

 

I och med den nya vårdreformen övergår ansvaret för  social- och hälsovården till välfärdsområdena 2023. Såväl Mellersta Österbotten som Österbotten är väl förberedda för denna omställning. I kommunerna kommer fokus att framöver ligga på andra viktiga frågor som är nära kommuninvånarna. Skola, dagvård, kultur- och idrottsfrågor samt till exempel näringslivsutveckling, markplanering och lokalt klimatarbete liksom förstås ekonomin. Företagens verksamhetsförutsättningar kommer också fortsättningsvis att behöva skötas av stads- och kommunfullmäktige. Helt klart är att det även framöver behövs ansvarstagande beslutsfattare, och därför är vårens kommunalval ytterst viktigt. Jag uppmanar alla och envar att fundera på att ställa upp i valet. Det handlar om att bygga närsamhälle som påverkar allas vår vardag.

 

Vi behöver ett positivt samhällsklimat, där man hellre söker lösningar istället för motsättningar. Detta tema lyfte också republikens president Sauli Niinistö upp under sitt tal på riksmötets öppnande i onsdags. Klart är att vi riksdagsledamöter i alla partier har ett särskilt ansvar gentemot folket vi representerar, och att vi bör uppträda värdigt såväl inne i plenisalen som utanför den. Trakasserier och hot ska under inga som helst omständigheter accepteras. Samtidigt gäller det för var och en att tänka efter före man börjar följa med strömmen. Speciellt på sociala media.

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00