Kommunerna behöver ansvarstagande beslutsfattare

07.02.2021 kl. 07:19
Riksdagsarbetet har kört igång igen på allvar. I onsdags öppnade republikens president riksmötet inför en tom plenisal.

Endast han och riksdagens talman var fysiskt på plats. Själv satt jag i mitt arbetsrum på justitieministeriet och lyssnade på talen på distans. En märklig känsla men samtidigt mycket betecknande för den besynnerliga tid vi lever i.

 

Medan riksdagsarbetet haft paus, har regeringen jobbat på. Vi har mycket på agendan förutom hanteringen av Corona-situationen. Jag är ändå glad att vi min ministerkollega Thomas Blomqvist hade möjlighet att besöka Karleby och Jakobstad förra veckan. Själv hann jag också med en visit i Kronoby.

 

Med ansiktsmask och tillräckliga avstånd var det möjligt att besöka centralsjukhuset i Karleby och  träffa ledningen för för Soite och Karleby stad. Självskrivet tema var social- och hälsovårdsreformen som nu är i behandling i riksdagen, men förstås också Corona-situationen. Mellersta Österbotten och Karlebyregionen har klarat av den mycket bra så här långt och det ska alla invånare ha ett stort tack för.

 

Regeringen har nyligen godkänt en förordning som i praktiken betyder att MÖCS i Karleby kan fortsätta med sin relativt omfattande kirurgi. Det är jag mycket nöjd över och vi fick också ett varmt tack för att hoten som fanns mot sjukhuset nu är undanröjda. Det är också klart att Kronobyborna i framtiden ska kunna få sin vård i Karleby. SFP har aktivt i regeringen jobbat för den saken. Att Vasa centralsjukhus därtill får ansvar för den nationella utvecklingen av klient- och patientsäkerheten är en ytterligare vinst och det arbetet ska naturligtvis gagna patienterna i hela landet.

 

I och med den nya vårdreformen övergår ansvaret för  social- och hälsovården till välfärdsområdena 2023. Såväl Mellersta Österbotten som Österbotten är väl förberedda för denna omställning. I kommunerna kommer fokus att framöver ligga på andra viktiga frågor som är nära kommuninvånarna. Skola, dagvård, kultur- och idrottsfrågor samt till exempel näringslivsutveckling, markplanering och lokalt klimatarbete liksom förstås ekonomin. Företagens verksamhetsförutsättningar kommer också fortsättningsvis att behöva skötas av stads- och kommunfullmäktige. Helt klart är att det även framöver behövs ansvarstagande beslutsfattare, och därför är vårens kommunalval ytterst viktigt. Jag uppmanar alla och envar att fundera på att ställa upp i valet. Det handlar om att bygga närsamhälle som påverkar allas vår vardag.

 

Vi behöver ett positivt samhällsklimat, där man hellre söker lösningar istället för motsättningar. Detta tema lyfte också republikens president Sauli Niinistö upp under sitt tal på riksmötets öppnande i onsdags. Klart är att vi riksdagsledamöter i alla partier har ett särskilt ansvar gentemot folket vi representerar, och att vi bör uppträda värdigt såväl inne i plenisalen som utanför den. Trakasserier och hot ska under inga som helst omständigheter accepteras. Samtidigt gäller det för var och en att tänka efter före man börjar följa med strömmen. Speciellt på sociala media.

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00