Kommunerna behöver ansvarstagande beslutsfattare

07.02.2021 kl. 07:19
Riksdagsarbetet har kört igång igen på allvar. I onsdags öppnade republikens president riksmötet inför en tom plenisal.

Endast han och riksdagens talman var fysiskt på plats. Själv satt jag i mitt arbetsrum på justitieministeriet och lyssnade på talen på distans. En märklig känsla men samtidigt mycket betecknande för den besynnerliga tid vi lever i.

 

Medan riksdagsarbetet haft paus, har regeringen jobbat på. Vi har mycket på agendan förutom hanteringen av Corona-situationen. Jag är ändå glad att vi min ministerkollega Thomas Blomqvist hade möjlighet att besöka Karleby och Jakobstad förra veckan. Själv hann jag också med en visit i Kronoby.

 

Med ansiktsmask och tillräckliga avstånd var det möjligt att besöka centralsjukhuset i Karleby och  träffa ledningen för för Soite och Karleby stad. Självskrivet tema var social- och hälsovårdsreformen som nu är i behandling i riksdagen, men förstås också Corona-situationen. Mellersta Österbotten och Karlebyregionen har klarat av den mycket bra så här långt och det ska alla invånare ha ett stort tack för.

 

Regeringen har nyligen godkänt en förordning som i praktiken betyder att MÖCS i Karleby kan fortsätta med sin relativt omfattande kirurgi. Det är jag mycket nöjd över och vi fick också ett varmt tack för att hoten som fanns mot sjukhuset nu är undanröjda. Det är också klart att Kronobyborna i framtiden ska kunna få sin vård i Karleby. SFP har aktivt i regeringen jobbat för den saken. Att Vasa centralsjukhus därtill får ansvar för den nationella utvecklingen av klient- och patientsäkerheten är en ytterligare vinst och det arbetet ska naturligtvis gagna patienterna i hela landet.

 

I och med den nya vårdreformen övergår ansvaret för  social- och hälsovården till välfärdsområdena 2023. Såväl Mellersta Österbotten som Österbotten är väl förberedda för denna omställning. I kommunerna kommer fokus att framöver ligga på andra viktiga frågor som är nära kommuninvånarna. Skola, dagvård, kultur- och idrottsfrågor samt till exempel näringslivsutveckling, markplanering och lokalt klimatarbete liksom förstås ekonomin. Företagens verksamhetsförutsättningar kommer också fortsättningsvis att behöva skötas av stads- och kommunfullmäktige. Helt klart är att det även framöver behövs ansvarstagande beslutsfattare, och därför är vårens kommunalval ytterst viktigt. Jag uppmanar alla och envar att fundera på att ställa upp i valet. Det handlar om att bygga närsamhälle som påverkar allas vår vardag.

 

Vi behöver ett positivt samhällsklimat, där man hellre söker lösningar istället för motsättningar. Detta tema lyfte också republikens president Sauli Niinistö upp under sitt tal på riksmötets öppnande i onsdags. Klart är att vi riksdagsledamöter i alla partier har ett särskilt ansvar gentemot folket vi representerar, och att vi bör uppträda värdigt såväl inne i plenisalen som utanför den. Trakasserier och hot ska under inga som helst omständigheter accepteras. Samtidigt gäller det för var och en att tänka efter före man börjar följa med strömmen. Speciellt på sociala media.

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00