Fint att österbottniska kommuner är med i försöket om tvåårig förskoleundervisning

20.01.2021 kl. 16:58

Riksdagsledamot Mikko Ollikainen gläds åt att de österbottniska kommunerna Kronoby, Malax, Vasa och Vörå samt Karleby i landskapet Mellersta-Österbotten hör till de kommuner som slumpmässigt valts ut till försöket om den tvååriga förskoleundervisningen. Undervisnings- och kulturministeriet genomför försöket från och med augusti 2021 till maj 2024. Försöket berör barn födda åren 2016 och 2017 i drygt 100 kommuner. Staten täcker de tilläggskostnader som detta medför för kommunerna
 
- Det är mycket fint att de österbottniska kommunerna är med. Det är viktigt ur ett jämlikhetsperspektiv. Dessutom är det bra att det svenska nu beaktas betydligt bättre. En ledstjärna i försöket är forskning och uppföljning, och här måste det även finnas svenskspråkig information. Den utvidgade läroplikten är en satsning i slutet av de ungas utbildningsväg, medan detta försök är en satsning i början, säger Ollikainen.
 
Syftet med försöket är att utveckla och stärka förskoleundervisningens kvalitet och utreda kontinuiteten mellan småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den inledande undervisningen. Samtidigt vill man även utreda familjers serviceval och få information om hur tvåårig förskoleundervisning påverkar barns förutsättningar för utveckling och lärande.
 
- Småbarnspedagogiken lägger grunden för livslångt lärande oberoende av familjebakgrund. Jag hoppas att detta försök leder till att fler barn ska få en bättre start på sin utbildningsväg. Med en mångsidig och kvalitativ pedagogik sker det för de allra yngsta på ett motiverande sätt genom lek och sång, säger Ollikainen.
 
Samtliga barn i årskullarna 2016 och 2017 berörs i Malax medan det i ett senare skede kommer att slås fast vilka som får vara med i Karleby, Kronoby, Vasa och Vörå. En tredje grupp, till vilken bland annat Kaskö och Kristinestad hör, kommer att fungera som jämförelsekommuner. Där fortsätter verksamheten som nu, men man kommer att jämföra resultat med kommuner där det tvååriga försöket genomförs.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00