Fint att österbottniska kommuner är med i försöket om tvåårig förskoleundervisning

20.01.2021 kl. 16:58

Riksdagsledamot Mikko Ollikainen gläds åt att de österbottniska kommunerna Kronoby, Malax, Vasa och Vörå samt Karleby i landskapet Mellersta-Österbotten hör till de kommuner som slumpmässigt valts ut till försöket om den tvååriga förskoleundervisningen. Undervisnings- och kulturministeriet genomför försöket från och med augusti 2021 till maj 2024. Försöket berör barn födda åren 2016 och 2017 i drygt 100 kommuner. Staten täcker de tilläggskostnader som detta medför för kommunerna
 
- Det är mycket fint att de österbottniska kommunerna är med. Det är viktigt ur ett jämlikhetsperspektiv. Dessutom är det bra att det svenska nu beaktas betydligt bättre. En ledstjärna i försöket är forskning och uppföljning, och här måste det även finnas svenskspråkig information. Den utvidgade läroplikten är en satsning i slutet av de ungas utbildningsväg, medan detta försök är en satsning i början, säger Ollikainen.
 
Syftet med försöket är att utveckla och stärka förskoleundervisningens kvalitet och utreda kontinuiteten mellan småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den inledande undervisningen. Samtidigt vill man även utreda familjers serviceval och få information om hur tvåårig förskoleundervisning påverkar barns förutsättningar för utveckling och lärande.
 
- Småbarnspedagogiken lägger grunden för livslångt lärande oberoende av familjebakgrund. Jag hoppas att detta försök leder till att fler barn ska få en bättre start på sin utbildningsväg. Med en mångsidig och kvalitativ pedagogik sker det för de allra yngsta på ett motiverande sätt genom lek och sång, säger Ollikainen.
 
Samtliga barn i årskullarna 2016 och 2017 berörs i Malax medan det i ett senare skede kommer att slås fast vilka som får vara med i Karleby, Kronoby, Vasa och Vörå. En tredje grupp, till vilken bland annat Kaskö och Kristinestad hör, kommer att fungera som jämförelsekommuner. Där fortsätter verksamheten som nu, men man kommer att jämföra resultat med kommuner där det tvååriga försöket genomförs.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00