Världen behöver ta lärdom av coronakrisen

06.01.2021 kl. 06:00
Det nya året har alla möjligheter att bli bättre än det vi lagt bakom oss.

Covid-19-viruset lyckades 2020 överraska en hel värld och mänskligheten fick en ordentlig läxa. En läxa vi har orsak att ta lärdom av. Vi ska aldrig invagga oss i tron att vi kan härska över naturkrafterna eller att vi omedelbart finner lösningar på kriser som plötsligt drabbar stora delar av jordens befolkning.

År 2020 har prövat oss såväl som individer som samhällen. Det nya året kommer också att kräva tålamod och uthållighet av oss alla. Ännu är viruset inte besegrat, men världens toppforskare har lyckats ta fram vaccin. Vanligen brukar det ta upp till tio år. Nu har vi sett något av ett under. Genombrott i forskningen kan ske snabbt när det finns ett globalt intresse av enorma mått att hitta lösningar.

Inget land och ingen individ har kunnat gå säker från risken att smittas av corona. Vi har sett presidenter och statsministrar, företagsledare och kungligheter drabbas runtom i världen precis som vem som helst. Viruset har inte gett någon en fribiljett att klara sig undan.

I Finland har vi hittills klarat oss bland de bästa i världen. Det får vi vara glada över. Det hade inte vara möjligt utan att det stora flertalet av befolkningen gjort sitt yttersta för att följa gällande restriktioner och rekommendationer. Men ännu är det förstås för tidigt att ropa ”hepp”. Vi har avgörande månader framför oss. Vi måste fortsätta orka hålla ut. Undvika närkontakter, bära mask i kollektivtrafiken och butikerna med mera, samt ta vaccinet när det erbjuds oss. Tillsammans kan vi verka för att nå flockimmunitet, så att vi också skyddar dem som av olika orsaker inte kan ta vaccinet.

Vi vet att det lönar sig att satsa på förebyggande åtgärder. Att det t.ex. blir billigare att förebygga en sjukdom än att bota den. Det gäller också inom andra områden än sjukvården.

Coronahanteringen i Finland handlar i grund och botten om ett rekord i förebyggande åtgärder som vi tillsammans bidragit till. Den finska sisun och talko-andan kom till heders igen. Det ska vi ta vara på, också efter att vi fått bukt med viruset. Som nation har vi visat att vi har en stark resiliens, dvs. motståndskraft, i krissituationer. Det i sin tur bygger på förtroende. Förtroende för våra institutioner, för en fungerande rättsstat och demokrati.

Jämsides med den akuta coronakrisen har vi en annan fråga som kräver gemensamma aktioner av hela världen, nämligen klimatfrågan. Vi behöver tillräckliga åtgärder för att minska koldioxidutsläppen och stävja jordens uppvärmning.

År 2021 kan bli vändpunkten för klimatet. Joe Biden har aviserat att USA ska göra ”comeback” till Parisavtalet. EU:s stora återhämtningspaket ska till stora delar användas för att fasa ut fossila bränslen och stöda klimatsmarta lösningar och teknologi. Klockan klämtar för klimatet och vårt gemensamma jordklot. Coronakrisen kan i bästa fall medföra att mänskligheten inser att vi behöver agera snabbare också i den frågan. Klimatkrisen kan nämligen inte skötas med ett vaccin! Låt oss hoppas att 2021 bli året då vi lägger coronakrisen bakom oss och banar väg för en mera klimatsmart värld, till förmån för jordens befolkning och naturens mångfald.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00