Världen behöver ta lärdom av coronakrisen

06.01.2021 kl. 06:00
Det nya året har alla möjligheter att bli bättre än det vi lagt bakom oss.

Covid-19-viruset lyckades 2020 överraska en hel värld och mänskligheten fick en ordentlig läxa. En läxa vi har orsak att ta lärdom av. Vi ska aldrig invagga oss i tron att vi kan härska över naturkrafterna eller att vi omedelbart finner lösningar på kriser som plötsligt drabbar stora delar av jordens befolkning.

År 2020 har prövat oss såväl som individer som samhällen. Det nya året kommer också att kräva tålamod och uthållighet av oss alla. Ännu är viruset inte besegrat, men världens toppforskare har lyckats ta fram vaccin. Vanligen brukar det ta upp till tio år. Nu har vi sett något av ett under. Genombrott i forskningen kan ske snabbt när det finns ett globalt intresse av enorma mått att hitta lösningar.

Inget land och ingen individ har kunnat gå säker från risken att smittas av corona. Vi har sett presidenter och statsministrar, företagsledare och kungligheter drabbas runtom i världen precis som vem som helst. Viruset har inte gett någon en fribiljett att klara sig undan.

I Finland har vi hittills klarat oss bland de bästa i världen. Det får vi vara glada över. Det hade inte vara möjligt utan att det stora flertalet av befolkningen gjort sitt yttersta för att följa gällande restriktioner och rekommendationer. Men ännu är det förstås för tidigt att ropa ”hepp”. Vi har avgörande månader framför oss. Vi måste fortsätta orka hålla ut. Undvika närkontakter, bära mask i kollektivtrafiken och butikerna med mera, samt ta vaccinet när det erbjuds oss. Tillsammans kan vi verka för att nå flockimmunitet, så att vi också skyddar dem som av olika orsaker inte kan ta vaccinet.

Vi vet att det lönar sig att satsa på förebyggande åtgärder. Att det t.ex. blir billigare att förebygga en sjukdom än att bota den. Det gäller också inom andra områden än sjukvården.

Coronahanteringen i Finland handlar i grund och botten om ett rekord i förebyggande åtgärder som vi tillsammans bidragit till. Den finska sisun och talko-andan kom till heders igen. Det ska vi ta vara på, också efter att vi fått bukt med viruset. Som nation har vi visat att vi har en stark resiliens, dvs. motståndskraft, i krissituationer. Det i sin tur bygger på förtroende. Förtroende för våra institutioner, för en fungerande rättsstat och demokrati.

Jämsides med den akuta coronakrisen har vi en annan fråga som kräver gemensamma aktioner av hela världen, nämligen klimatfrågan. Vi behöver tillräckliga åtgärder för att minska koldioxidutsläppen och stävja jordens uppvärmning.

År 2021 kan bli vändpunkten för klimatet. Joe Biden har aviserat att USA ska göra ”comeback” till Parisavtalet. EU:s stora återhämtningspaket ska till stora delar användas för att fasa ut fossila bränslen och stöda klimatsmarta lösningar och teknologi. Klockan klämtar för klimatet och vårt gemensamma jordklot. Coronakrisen kan i bästa fall medföra att mänskligheten inser att vi behöver agera snabbare också i den frågan. Klimatkrisen kan nämligen inte skötas med ett vaccin! Låt oss hoppas att 2021 bli året då vi lägger coronakrisen bakom oss och banar väg för en mera klimatsmart värld, till förmån för jordens befolkning och naturens mångfald.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Gruppanförande 18.2

Gruppanförande i debatten i anledning av regeringens redogörelse om Afghanistan
19.02.2010 kl. 09:20

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25