Och vinnare är – våra kustkommuner

19.12.2020 kl. 06:16
Det märks i riksdagen att det nalkas jul. Det är långa dagar. Budgeten, stora lagpaket och förtroendeomröstningar skapar livlig diskussion.

Den sannfinländska tankesmedjan Suomen Perusta gav i måndags ut en rapport om vad invandringen kostar för kommunerna. I rapporten nämns att i österbottniska kommuner som Korsnäs, Vörå och Närpes betalas över hälften av kommunens utkomststöd går till personer med invandrarbakgrund. Man baserar sig på siffror från år 2018.

 

Som man frågar får man svar. Likaså i detta fall men nu slog budskapet tillbaka. Problemet här är att rapporten inte alls berättar helheten. I rapporten talar man till exempel om procent i stället för antal.

 

Till exempel i Närpes är utkomststödet kring 28 euro/invånare medan landets medeltal är 127 euro/invånare. Att 0,4% av Närpes 10 000 invånare och 1.3% av familjer med invandrarbakgrund lyfter utkomststöd visar ytterligare att talen inte är stora i nationell jämförelse. Siffrorna är liknande i det övriga kommunerna som lyfts fram.

 

Att gå på minoriteter, som flytt från sina hem, för en bättre och tryggare vardag är sen en stor fråga i sig.

 

Vi som lever längs kusten vet hur viktig den arbetskraftsrelaterade invandringen är för att våra företag ska kunna verka och växa samt för vår befolkningsutveckling. Det är otroligt viktigt för att hålla hjulen i rullning.

 

Men som en följd av rapporten gick ändå sannfinländarna ut, bland annat via sin ordförande, i sociala medier och uttalade sig om att för Närpes tomater betalar man inte endast för i kassan, det gör man även vid beskattningen.

 

Detta fick bland annat flera forskare och framstående representanter inom näringslivet att reagera. Budskapet var enat, vi ska lära oss av de österbottniska kommunerna gällande sysselsättning. I oktober hade till exempel Närpes en arbetslöshet på 4.3% mot 9.5% nationellt. Staden lyfts ofta fram nationellt som ett praktexempel på lyckad företagsamhet och arbetskraftinvandring.

 

Kritik baserat på förenklade siffror är en farlig sport, och det ser ut som att den slutliga vinnaren i denna fråga är den österbottniska växthusnäringen och våra kommuner.

 

Vi ska fortsättningsvis med stolthet lyfta fram den österbottniska företagsamheten, bland annat växthusnäringen. Detta var även mitt och kollegan Anders Norrbacks (SFP) budskap till Sannfinländarnas partiordförande Halla-aho då vi i onsdags mötte honom i riksdagens café och välkomnade honom på ett besök till Närpes.

 

Även den enorma social- och hälsovårdsreformen har nu kommit till riksdagen. Regeringens förslag på över 1500 sidor kommer att innebära intensivt arbete under våren och speciellt i social- och hälsovårdsutskottet där jag fungerar som ersättare.  Reformen har varit aktuell i över 10 år, men nu är det hög tid att gå vidare med den.

 

Finansieringsmodellen har varit mycket på tapeten. Av alla andra alternativ som funnits på bordet är den här versionen den bästa med österbottniska ögon sett. Här vill jag rikta ett stort tack till ministrarna Thomas Blomqvist och Anna-Maja Henriksson som hade en viktig roll för att detta skulle bli möjligt.

 

Ett historiskt och speciellt år närmar sig sitt slut. Nu är det tid att varva ner för att tillbringa tid med nära och kära, om än på ett annorlunda sätt än tidigare år. Jag vill önska alla en riktigt avkopplande jul samt ett friskt och bättre år 2021.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00