Ett år vi aldrig glömmer

12.12.2020 kl. 09:38
Ett historiskt år närmar sig sitt slut. Under hela året har vi kämpat mot en osynlig fiende.

Också julfirandet kommer att vara annorlunda i år. Med oss har vi en objuden gäst som vägrar släppa taget. Den objudna gästen heter covid-19. Viruset som fortsätter att pina oss. Det prövar såväl våra samhällen som oss som individer. Det prövar vårt tålamod varje dag, men vi måste stå ut. Det finns ljus i tunneln. Vaccinet finns runt hörnet. Det är fantastiskt hur våra forskare runt om i världen har lyckats jobba fram flera olika coronavaccin på rekordtid. De första finländarna kan förhoppningsvis vaccineras i början av det nya året. Det här är ett viktigt steg för att vi så småningom ska kunna se fram emot en tid ”post-corona”.

 

Trots att de senaste månaderna har varit tuffa och många funderat på hur julen ska bli vill jag påminna oss alla om att vi faktiskt har klarat av det här året tillsammans. Senaste vår då vi utlyste undantagsförhållanden och tog i bruk beredskapslagen, visste vi väldigt lite om hur viruset skulle bete sig. Vi stängde ner och krismedvetenheten infann sig snabbt hos finländarna. Tillsammans har vi lyckats såpass bra att vi länge varit det land i Europa som klarat situationen allra bäst, såväl sett till antalet dödsfall som sett till den ekonomiska utvecklingen. Men det är klart att våren inte var någon dans på rosor. Många kände sig ensamma, det mentala illamåendet tilltog, våldet i hemmen ökade, vårdskulden växte. Skolorna fick flytta över sin undervisning till distans över en natt. Människor blev permitterade och förlorade sina jobb. Företag fick det jobbigt att klara sig.

Tack vare att finländarna följde rekommendationerna så väl och regeringen agerade i rätt tid kunde vi stegvis öppna samhället igen. Under sommaren hade vi bara ett fåtal coronafall per dag. Jag kan tro att många österbottningar tänkte att det värsta nu är över. Men i början av oktober kunde vi se att antalet fall i särskilt Vasa ökade snabbt. Därifrån spred sig viruset också vidare till andra österbottniska kommuner. De lokala och regionala aktörerna i Österbotten gjorde ett enormt jobb för att hindra smittspridningen. Och man lyckades platta kurvan. Idag används Österbotten som ett gott exempel på hur väl de lokala och regionala åtgärderna kan fungera. Men för att vi ska kunna fortsätta ha ett gott läge också i Österbotten kräver det att vi alla bjuder till. Använder ansiktsmask då vi går till butiken. Jobbar på distans om det är möjligt. Fortsätter fästa synnerligen stor uppmärksamhet vid god hand- och hosthygien.
 

Det har varit ett på många sätt tufft år. Samtidigt har det visat många av de fina sidorna i det finländska samhället. Hur bra vi har kunnat ta hand om varandra och hur människor har hjälpt sin nästa, stött lokala företag och försökt lära sig att leva med läget. Nu gäller det att hålla ut, och att undvika stora släktmiddagar även under julhelgen. Jag ser framemot 2021, då förhoppningsvis de flesta finländarna väljer att vaccinera sig. Slutligen önskar jag alla läsare en fridfull jul och ett gott nytt år!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15