Ett år vi aldrig glömmer

12.12.2020 kl. 09:38
Ett historiskt år närmar sig sitt slut. Under hela året har vi kämpat mot en osynlig fiende.

Också julfirandet kommer att vara annorlunda i år. Med oss har vi en objuden gäst som vägrar släppa taget. Den objudna gästen heter covid-19. Viruset som fortsätter att pina oss. Det prövar såväl våra samhällen som oss som individer. Det prövar vårt tålamod varje dag, men vi måste stå ut. Det finns ljus i tunneln. Vaccinet finns runt hörnet. Det är fantastiskt hur våra forskare runt om i världen har lyckats jobba fram flera olika coronavaccin på rekordtid. De första finländarna kan förhoppningsvis vaccineras i början av det nya året. Det här är ett viktigt steg för att vi så småningom ska kunna se fram emot en tid ”post-corona”.

 

Trots att de senaste månaderna har varit tuffa och många funderat på hur julen ska bli vill jag påminna oss alla om att vi faktiskt har klarat av det här året tillsammans. Senaste vår då vi utlyste undantagsförhållanden och tog i bruk beredskapslagen, visste vi väldigt lite om hur viruset skulle bete sig. Vi stängde ner och krismedvetenheten infann sig snabbt hos finländarna. Tillsammans har vi lyckats såpass bra att vi länge varit det land i Europa som klarat situationen allra bäst, såväl sett till antalet dödsfall som sett till den ekonomiska utvecklingen. Men det är klart att våren inte var någon dans på rosor. Många kände sig ensamma, det mentala illamåendet tilltog, våldet i hemmen ökade, vårdskulden växte. Skolorna fick flytta över sin undervisning till distans över en natt. Människor blev permitterade och förlorade sina jobb. Företag fick det jobbigt att klara sig.

Tack vare att finländarna följde rekommendationerna så väl och regeringen agerade i rätt tid kunde vi stegvis öppna samhället igen. Under sommaren hade vi bara ett fåtal coronafall per dag. Jag kan tro att många österbottningar tänkte att det värsta nu är över. Men i början av oktober kunde vi se att antalet fall i särskilt Vasa ökade snabbt. Därifrån spred sig viruset också vidare till andra österbottniska kommuner. De lokala och regionala aktörerna i Österbotten gjorde ett enormt jobb för att hindra smittspridningen. Och man lyckades platta kurvan. Idag används Österbotten som ett gott exempel på hur väl de lokala och regionala åtgärderna kan fungera. Men för att vi ska kunna fortsätta ha ett gott läge också i Österbotten kräver det att vi alla bjuder till. Använder ansiktsmask då vi går till butiken. Jobbar på distans om det är möjligt. Fortsätter fästa synnerligen stor uppmärksamhet vid god hand- och hosthygien.
 

Det har varit ett på många sätt tufft år. Samtidigt har det visat många av de fina sidorna i det finländska samhället. Hur bra vi har kunnat ta hand om varandra och hur människor har hjälpt sin nästa, stött lokala företag och försökt lära sig att leva med läget. Nu gäller det att hålla ut, och att undvika stora släktmiddagar även under julhelgen. Jag ser framemot 2021, då förhoppningsvis de flesta finländarna väljer att vaccinera sig. Slutligen önskar jag alla läsare en fridfull jul och ett gott nytt år!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00