Då sanningen sätts på spel

10.12.2020 kl. 06:08
Härom veckan följde jag en diskussion kring EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025.

Speciellt den här diskussionen fick mig att reflektera över vartåt debattklimatet i dagens samhälle är på väg. Diskussionen började konstruktivt men någonstans under mötets gång blev debatten allt mer baserad på lösryckta argument och hotbilder som inte nödvändigtvis är baserade på fakta. Tyvärr gäller det här inte enstaka möten utan förfarandet börjar bli allt mer vanligt. Man spelar i allt större omfattning på folks rädsla. Det målas upp hotbilder som inte är sanna och man når fram till människor på ett populistiskt sätt. I dagens debattklimat verkar det vara allt mer acceptabelt att slänga ur sig vad som helst – en utveckling som skrämmer mig.

Vi står inför stora utmaningar. Inte bara i Finland utan även globalt. Coronaepidemin har drabbat landets ekonomi, följderna av klimatförändringen, ett instabilt världspolitiskt läge. Det här är stora frågor som skapar osäkerhet och kanske rädsla hos den enskilda medborgaren över hur den egna framtiden ska se ut. Sannfinländarna spelar gärna med den här sortens rädslor och målar upp orealistiska hotbilder. Det blir svårt att föra en konstruktiv diskussion där motparten slänger fram argument som saknar förankring i verkligheten. I många fall verkar det som att sanningen inte ens har någon betydelse bara man lyckas leda bort fokus från den riktiga sakfrågan för att nå ute med sitt eget budskap. Att vara populist är lätt, att ta ansvar är betydligt svårare och är oftast också mer tidskrävande.

Att man talar sanning, är påläst och förankrar sina argument i verkligheten behöver inte längre vara sättet som man vinner förtroende bland den stora massan. President Trump är ett praktexempel. Trots undersökningar som visar på hur många gånger Trump de facto ljugit i uttalanden så var det många amerikaner som ändå valde att rösta på honom. När blev det så här? Är det takten i samhället som är orsaken, frammarschen av sociala medier eller något annat.

Vi finländare är vana vid att tro på det vi läser i media, speciellt de etablerade medierna. Det här innehållet uppfattar vi trovärdigt och man kan bra anta att det skett en innehållsgranskning innan materialet publicerats. Det här kräver lite mera jobb och lite mera tid men skapar en bild av trovärdighet. I dagens informationssamhälle är tid en bristvara och aktörerna har blivit många. De etablerade medierna har inte längre ensamrätt över nyheterna utan vem som helst kan skriva vad som helst på sociala medier.

Modifierade sanningar och desinformation är tyvärr något vi alla stöter på varje dag – antingen medvetet eller omedvetet. Jag tror att de flesta av oss vet grunderna i hur man ska förhålla sig kritisk till allt man läser på internet men då takten är snabb och information finns i överflöd kanske grunderna glöms bort. För att se en ändring i debattklimatet tror jag vi borde bli bättre på att analysera hur media faktiskt påverkar oss. I skolorna fäster man nuförtiden alltmer uppmärksamhet vid mediefostran men en sådan utbildning skulle även vuxna behöva. Kanske sanningen då igen skulle bli det tyngsta argumentet.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15