Hjälptjänster för kvinnor rapporterar om fullt hus.

25.11.2020 kl. 13:08
I Finland har vi kämpat mot våld mot kvinnor i över 100 år. Coronakrisen kan göra det svårare än förut att nå och hjälpa offren, eftersom våldet ofta sker i hemmet och det fortfarande är svårt för många att anmäla brotten.

SFP:s riksdagsledamot Eva Biaudet är djupt oroad över att både statliga och tredje sektorns hjälptjänster nu alarmerar fullt hus. Statens och kommunernas coronafinansiering måste beakta detta i brådskande ordning. 


- Flickornas hus meddelade i början av hösten att de inte kan ta emot flera kunder fastän de har tiotals unga kvinnor i kö. Detta leder till att exempelvis Seri-stödcentret för sexualbrottsoffer inte har någon instans att vidarebefordra kvinnorna för fortsatt vård och stöd. Nu måste en del av coronavirusersättningarna riktas till den service och de tjänster som stöder dem som drabbats av det ökade våldet, konstaterar Biaudet.

 - Kommunerna saknar specifika strukturer för att hjälpa offren, unga och gamla kvinnor, som utsatts för våld från sina nuvarande eller tidigare partners. Detta våld är särskilt traumatiskt just för att förövarna är personer i deras närmaste krets.

 - Även kommunerna måste rikta resurser och utbilda personal för att primärvården bättre ska kunna möta behoven hos våldsoffren. Tredje sektorn kan inte ensam ansvara för den fortsatta vårdens tjänster. Det är bra att Helsingfors stad nu korrigerar bristerna på vården för människohandelsoffer - på samma sätt måste vi trygga tillräcklig vård för alla offer för sexuellt våld, säger Biaudet.

Coronakrisen drabbar på olika sätt i olika länder, men Världshälsoorganisationen har rapporterat om en markant ökning av våld i hemmen globalt. Var tredje kvinna har varit med om fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld i Europa.

 - Det är även viktigt att sexualbrottslagstiftningen nu förnyas. Men tyvärr är det många av offren som inte får sina ärenden prövade i domstol, detta gör det desto viktigare att vi har tjänster och service som fungerar för de drabbade just nu, säger Biaudet.

 
Eva Biaudet

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00