Hjälptjänster för kvinnor rapporterar om fullt hus.

25.11.2020 kl. 13:08
I Finland har vi kämpat mot våld mot kvinnor i över 100 år. Coronakrisen kan göra det svårare än förut att nå och hjälpa offren, eftersom våldet ofta sker i hemmet och det fortfarande är svårt för många att anmäla brotten.

SFP:s riksdagsledamot Eva Biaudet är djupt oroad över att både statliga och tredje sektorns hjälptjänster nu alarmerar fullt hus. Statens och kommunernas coronafinansiering måste beakta detta i brådskande ordning. 


- Flickornas hus meddelade i början av hösten att de inte kan ta emot flera kunder fastän de har tiotals unga kvinnor i kö. Detta leder till att exempelvis Seri-stödcentret för sexualbrottsoffer inte har någon instans att vidarebefordra kvinnorna för fortsatt vård och stöd. Nu måste en del av coronavirusersättningarna riktas till den service och de tjänster som stöder dem som drabbats av det ökade våldet, konstaterar Biaudet.

 - Kommunerna saknar specifika strukturer för att hjälpa offren, unga och gamla kvinnor, som utsatts för våld från sina nuvarande eller tidigare partners. Detta våld är särskilt traumatiskt just för att förövarna är personer i deras närmaste krets.

 - Även kommunerna måste rikta resurser och utbilda personal för att primärvården bättre ska kunna möta behoven hos våldsoffren. Tredje sektorn kan inte ensam ansvara för den fortsatta vårdens tjänster. Det är bra att Helsingfors stad nu korrigerar bristerna på vården för människohandelsoffer - på samma sätt måste vi trygga tillräcklig vård för alla offer för sexuellt våld, säger Biaudet.

Coronakrisen drabbar på olika sätt i olika länder, men Världshälsoorganisationen har rapporterat om en markant ökning av våld i hemmen globalt. Var tredje kvinna har varit med om fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld i Europa.

 - Det är även viktigt att sexualbrottslagstiftningen nu förnyas. Men tyvärr är det många av offren som inte får sina ärenden prövade i domstol, detta gör det desto viktigare att vi har tjänster och service som fungerar för de drabbade just nu, säger Biaudet.

 
Eva Biaudet

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15