Lyssna till barnen!

21.11.2020 kl. 06:44

Den här veckan har vi uppmärksammat barnens rättigheter. Som en del av detta ordnades en kampanj under namnet ”Om du fick bestämma i barnens republik”. Barn och unga kunde komma med egna förslag gällande deras vardag och skola. Över 1 500 initiativ har skrivits och som justitieminister fick jag ta emot samtliga av 15-åriga Petja som representerade barnen. Yle var på plats och har gjort en film som publicerats på Arenan.

 

De initiativ som barnen skrivit var mångsidiga, genomtänkta och mycket viktiga. Någon ville ha bättre skolmat och mera mellanmål i skolan. Vissa tyckte att skolelever borde få kostnadsfria fritidsaktiviteter. Andra efterlyste tillräckligt med skateparker och lekplatser. Man ville se mera planteringar på skolgården. Det fanns de som lyfte upp att alla ska få gå i skolan gratis. Många lyfte upp klimatförändringen. Andra lyfte upp att skolan ska vara fri från rasism. Och väldigt många barn skrev initiativ om att inget barn ska lämnas ensamt och att ingen ska mobbas i skolan. Många fina och berörande förslag.

 

Det är viktigt att få känna att ens åsikt har betydelse, att man kan vara med och påverka också fastän man är liten eller ung. Som justitieminister ser jag hur värdefull den här kampanjen är ur en demokratisynvinkel och jag uppmanar alla kommuner att göra liknande kampanjer lokalt. Det kunde vara ett värdefullt tillskott såväl för trivseln i kommunen som i målet att få barn och unga att känna sig inkluderade.

 

Coronatiden har inneburit stora omställningar för många barn. Jag tror att vi aldrig sett så många glada barn som när distansundervisningsperioden tog slut i våras. Vårt lands skolor tog ett stort kliv in i den digitala världen och klarade av att övergå till distansundervisning på väldigt kort tid. Samtidigt fick vi också värdefulla erfarenheter av hur viktig plats skolan är för våra barn. Men det ska också sägas att det finns barn som upplevt att det varit bättre att få gå i skolan på distans, för att man då kunnat undvika mobbning och utanförskap. Vissa upplever också att arbetsron varit bättre. Att barnen berättar om sina erfarenheter av den här exceptionella tiden är också oerhört viktigt. Alla är individer och det som passar bäst för många behöver inte vara optimalt för alla.

 

Nu på hösten har regeringen ändrat lagen så att den möjliggjort distansundervisning lokalt då coronaläget det förutsätter. Vi har också satsat på handledning och stöd för de barn som har det extra svårt under coronaepidemin. För barns och ungas välbefinnande har det också satts till en hel del pengar.

 

Men för att återgå till barnens förslag. Många av de saker barnen lyfter upp finns på regeringens agenda. Vissa är redan genomförda. Vi utvidgar läroplikten, så att alla barn har rätt till avgiftsfri utbildning också på andra stadiet. Vi har återinfört den subjektiva rätten till dagvård. Vi satsar på det uppsökande ungdomsarbetet och ungas fritidssysselsättning. Vi skapar en hobbymodell för Finland, där avsikten är att införa avgiftsfri hobbyverksamhet i skolorna under eftermiddagen. Detta bara för att nämna några exempel. Vi jobbar också tillsammans på bred front för att motverka mobbning och hitta ännu bättre förebyggande åtgärder. Men klart är att vi också behöver aktiviteter på alla nivåer, i kommunen, i regionen och på det nationella planet och naturligtvis i hemmen. Tillsammans kan vi göra Finland till världens barnvänligaste land.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00