Lyssna till barnen!

21.11.2020 kl. 06:44

Den här veckan har vi uppmärksammat barnens rättigheter. Som en del av detta ordnades en kampanj under namnet ”Om du fick bestämma i barnens republik”. Barn och unga kunde komma med egna förslag gällande deras vardag och skola. Över 1 500 initiativ har skrivits och som justitieminister fick jag ta emot samtliga av 15-åriga Petja som representerade barnen. Yle var på plats och har gjort en film som publicerats på Arenan.

 

De initiativ som barnen skrivit var mångsidiga, genomtänkta och mycket viktiga. Någon ville ha bättre skolmat och mera mellanmål i skolan. Vissa tyckte att skolelever borde få kostnadsfria fritidsaktiviteter. Andra efterlyste tillräckligt med skateparker och lekplatser. Man ville se mera planteringar på skolgården. Det fanns de som lyfte upp att alla ska få gå i skolan gratis. Många lyfte upp klimatförändringen. Andra lyfte upp att skolan ska vara fri från rasism. Och väldigt många barn skrev initiativ om att inget barn ska lämnas ensamt och att ingen ska mobbas i skolan. Många fina och berörande förslag.

 

Det är viktigt att få känna att ens åsikt har betydelse, att man kan vara med och påverka också fastän man är liten eller ung. Som justitieminister ser jag hur värdefull den här kampanjen är ur en demokratisynvinkel och jag uppmanar alla kommuner att göra liknande kampanjer lokalt. Det kunde vara ett värdefullt tillskott såväl för trivseln i kommunen som i målet att få barn och unga att känna sig inkluderade.

 

Coronatiden har inneburit stora omställningar för många barn. Jag tror att vi aldrig sett så många glada barn som när distansundervisningsperioden tog slut i våras. Vårt lands skolor tog ett stort kliv in i den digitala världen och klarade av att övergå till distansundervisning på väldigt kort tid. Samtidigt fick vi också värdefulla erfarenheter av hur viktig plats skolan är för våra barn. Men det ska också sägas att det finns barn som upplevt att det varit bättre att få gå i skolan på distans, för att man då kunnat undvika mobbning och utanförskap. Vissa upplever också att arbetsron varit bättre. Att barnen berättar om sina erfarenheter av den här exceptionella tiden är också oerhört viktigt. Alla är individer och det som passar bäst för många behöver inte vara optimalt för alla.

 

Nu på hösten har regeringen ändrat lagen så att den möjliggjort distansundervisning lokalt då coronaläget det förutsätter. Vi har också satsat på handledning och stöd för de barn som har det extra svårt under coronaepidemin. För barns och ungas välbefinnande har det också satts till en hel del pengar.

 

Men för att återgå till barnens förslag. Många av de saker barnen lyfter upp finns på regeringens agenda. Vissa är redan genomförda. Vi utvidgar läroplikten, så att alla barn har rätt till avgiftsfri utbildning också på andra stadiet. Vi har återinfört den subjektiva rätten till dagvård. Vi satsar på det uppsökande ungdomsarbetet och ungas fritidssysselsättning. Vi skapar en hobbymodell för Finland, där avsikten är att införa avgiftsfri hobbyverksamhet i skolorna under eftermiddagen. Detta bara för att nämna några exempel. Vi jobbar också tillsammans på bred front för att motverka mobbning och hitta ännu bättre förebyggande åtgärder. Men klart är att vi också behöver aktiviteter på alla nivåer, i kommunen, i regionen och på det nationella planet och naturligtvis i hemmen. Tillsammans kan vi göra Finland till världens barnvänligaste land.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00