Kolumn

Ett historiskt presidentval

22.11.2020 kl. 06:43

Det amerikanska folket har valt sin 46:e president. Ett val som på många sätt går till historien. Inte minst på grund av att den sittande presidenten Donald Trump fortfarande inte har ringt det sedvanliga gratulationssamtalet till den tillträdande presidenten Joe Biden.

För fyra år sedan var jag i Las Vegas för att följa med den amerikanska presidentvalsrörelsen och den sista debatten mellan Hillary Clinton och Donald Trump. Det hade varit roligt att besöka landet också under denna valrörelse. Tanken var faktiskt att jag skulle ha deltagit som inbjuden gäst i demokraternas kongress i somras men tyvärr gjorde coronapandemin det omöjligt.

Det amerikanska presidentvalet är mycket olikt det finländska. I det amerikanska valet har varje delstat ett visst antal elektorer som bestäms på basis av invånarantalet. I de flesta delstater vinner kandidaten som får det största antalet röster hela delstatens elektorer. Därför är kampen om varje delstat hård. Därför är det också till och med möjligt att den kandidat som fått flest antal röster i hela landet inte blir vald till president. Men ett elektorssystem är faktiskt inte helt främmande heller för oss. Det var först år 1994 som vi för första gången i Finland valde president genom direkta folkval med två valomgångar. Men ett delstatssystem har vi ändå aldrig haft.

Läget inför årets presidentval mellan Donald Trump och Joe Biden var ovisst. Till saken hör att opinionsmätningarna inför valet pekade på att Biden hade ett stort försprång. Men jag räknade ändå med att valet skulle bli ytterst jämnt och spännande. Och det blev det. På valdagsnatten fanns ännu inget resultat. Rösträknandet i vissa delstater gick mycket långsamt framåt, och många var på helspänn. Det avgörande beskedet kom när Biden några dagar senare gick upp i ledning i Pennsylvania. Han hade lyckats svänga det rostbälte som Trump hade vunnit för fyra år sedan. Det var helt centralt för hans seger. Ett historiskt spännande val nådde också ett på många sätt historiskt resultat. Joe Biden blir USAs 46:e president och avsätter för första gången på 28 år den sittande presidenten. Samtidigt blir Kamala Harris den första kvinnan och den första afroamerikanen på vice presidentposten. Glastaket spräcktes. Det var inte bara resultatet som var historiskt, utan även valdeltagandet. Röstningsprocenten var dryga 66 %. Det är det högsta valdeltagandet i USA sedan år 1900.

Anmärkningsvärt är att sittande president Donald Trump med sina 73,5 miljoner röster fick det näst största antal röster någonsin i ett presidentval i USA. Detta trots att nästan 250 000 amerikaner dött i coronapandemins sviter.

Nu kan vi ändå konstatera att Biden vann med en klar majoritet – 306 elektorer och 79,5 miljoner röster. Trumps agerande efter valet förefaller för varje dag som går allt mer obegripligt. Aldrig tidigare har man sett att maktbytet varit så här svårt i USA. Trump fortsätter hävda att valet inte gått rätt till, fastän det inte finns något som tyder på detta. Vi är säkert många som förvånar oss över att t.ex. försvarsministern och amerikanska cybersäkherhetschefen visats på dörren.

Den här veckan släppte också president Barack Obama första delen av sina memoarer. Jag väntar med spännig på att läsa boken. Obama skriver bland annat om hur svårt presidentskapet var för honom när republikanerna vägrade samarbeta över partigränserna. Mycket tyder på att det inte heller kommer att bli lätt för president Biden, ifall republikanerna behåller majoriteten i senaten som det nu ser ut. Samtidigt har Biden varit mycket tydlig med att han vill få ordning på coronasituationen och vill vara hela USA:s president. Jag önskar honom stort lycka till i arbete att försöka ena det amerikanska folket och ser fram emot att USA nu återvänder till Parisavtalet och andra viktiga bord på den internationella arenan.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.

13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.

03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.

18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.

19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.

29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.

23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.

24.04.2007 kl. 15:30